Mindre av domare, mer av trollgubbe

Ibland då jag håller lite föredrag brukar jag frankt påstå att det där med att döma är ungefär som att trolla. Och det jag då framför allt åsyftar är t.ex. att en skilsmässodom levereras. I verkligheten, den vi alla kan känna med något eller några av våra sinnen, händer givetvis ingenting. Det berörda paret kan fortsätta att leva som om ingenting hänt. Vanligtvis är det ju dock så att väldigt mycket tidigare har hänt och att det i sin tur lett fram till äktenskapsskillnaden, men det är en helt annan sak,

Motsatsen till skilsmässan - det betydligt trevligare och definitivt mer romantiska bröllopet - innebär ju ej heller någonting i verkligheten. Där står jag och avslutar den kort-korta ceremonin med orden "jag förklarar er nu för äkta makar", men det är också allt. Och ändå har det hänt att nu är ett helt annat regelverk tillämpligt på de förhoppningsvis lyckliga tu. Här kan jag också passa på att förorda giftermål framför samboförhållande. Självklart lägger jag inga moraliska aspekter på det hela, men i den stunden två personer väljer att gifta sig får de på ett lysande sätt tillgång till ett redan helt färdigt regelverk.

Detta är vad jag kallar för trolleri. Genom att säga vissa ramsor alternativt skriva ned dem på papper så uppstår något annat än det som tidigare varit, bara det att verkligheten som sådan inte förändrats ett dyft.

Så nu skulle jag vilja använda denna förmåga. I och med att jag idag åkte till tippen för att slänga de fortfarande vackra julkransarna kändes julen definitivt utkastad. Detta var ju en högst verklig åtgärd. Men samtidigt vill jag nu bestämma - ett överklagande bör för just detta fallet var omöjligt att anföra - att VÅREN är här. Jag - i likhet med vad jag brukar säga vid själva vigselceremonin - förklarar härmed att våren har kommit till Borås.

Och då, i likhet med en vigsel, måste det väl också bli på det viset; eller hur?