Jan - Du är helt enkelt bäst

Inledningsvis skulle jag vilja ställa den retoriska frågan - vem eller vilka döper idag sina barn till just Jan. Jag tror att de är få till antalet. För mig fungerar namnet bäst i kombination "med banan" och alla stackars Jan är nog otroligt trötta på det här med banan. Kanske det var kul de tio första gångerna, men därefter blev det snabbt enbart plågsamt. Den Jan jag skriver om har ytterligare ett namn, nämligen Kennet antingen utan eller med ett avslutande "h". Och jag tror samma fråga kan ställas beträffande det namnet som om Jan. Antalet män med just namnet Kennet är säkerligen i starkt avtagande. Och uppriktigt sagt, inte mig emot. Nu när jag har "förolämpat" denne mans samtliga förnamn kan man ju verkligen ställa sig något undrande till mitt blanka påstående i rubriken. Ja, inte betyder namn något särskilt för mig. Så länge jag hjälpligt kan uttala det är jag alldeles nöjd, mer behövs inte. Men den man jag uttrycker min odelade beundran inför är vår f.d. utrikesminister och Göteborgsbördige Jan Eliasson. Jag har hört honom i många intervjuer och i samtliga har han imponerat på mig. Denne arbetargrabb som på något sätt aldrig lämnat sina rötter har en otrolig värme i sitt sätt att tala. Det om något känns stort och bra. Han är duktig och intelligent, men det som mest imponerar på mig är hans distans till sig själv. Jan har en enastående förmåga att kunna väcka intresse för allt det han säger och han talar till lyssnaren på ett sätt som får även lyssnaren att känna sig viktig. Tänk om vi hade haft många sådana som Jan. Politiken i landet och utanför landets gränser hade blivit - vågar jag påstå - så mycket bättre i alla avseenden. Alla hade då på något märkligt sätt kunnat identifiera sig med Jan och ett större konsensus hade kunnat skapas nationellt och internationellt. Stora tankar om en enda person, men det var så jag kände då jag på hemväg från söndagshäktningarna hörde honom tala på radion.