Hör och lyssna

Budskapet i rubriken kan väl knappast missförstås. Men finns det i de två innehållsmässigt lika uppmaningarna likväl olika budskap. Ja, det skulle jag nog vilja påstå. Visst kan vi säga samma sak, men det uppfatts på helt olika sätt ändå. Och jag tror att vi alla bör vara mycket lyhörda inför dessa nyansskillnader.

Om vi till ordet "hör" fogar "upp" eller "på" riskerar det att i rummet spridas en lätt obehaglig stämning. Någon vill kommendera någon eller några och de sistnämnda vill kanske inte alls ha någon envägskommunikation. De som har uppmanats att höra upp vill kanske i stället inleda en diskussion och då känns den där uppmaningen inte alls som en bra start på något sådant. Det ligger m.a.o. konfrontation i luften och det vi väl alla hur det kan sluta.

Jag personligen är av den uppfattningen att sättet att tala (och givetvis skriva) är kanske viktigare än budskapet i sig. Att skapa redan från början ett konsensus (vi svenskar älskar ju detta och är i stället rädda för all form av konfrontation) är nästan alltid lyckosamt. Och på det viset kan den som vill sprida ett budskap och därtill få igenom sina åsikter bli betydligt mer framgångsrik.

Skulle vi nu i stället för "hör" använda ordet "lyssna" blir det, tror jag, en betydligt vänligare atmosfär i rummet. Det ordet bjuder in deltagarna på ett helt annat sätt än det uppfordrande begreppet "hör". Att kunna lyssna på andra är ju därtill en positiv karaktärsegenskap och den vill vi knappast gå miste om.

Små ord, eventuellt fyllda med viss klokskap, vilka kan vara ack så betydelsefulla att ta till oss, för chefer som för övriga anställda.