Vasaloppets läkare om hjärtstopp: ”Svårt att komma fram snabbt”

– Plötsligt hjärtstopp drabbar i genomsnitt en på 50 000 deltagare, säger Ulf Hållmarker, tävlingsläkare och ansvarig för sjukvården under Vasaloppsarrangemangen.

– Man skulle vilja hitta dem i förtid, men det kan vara jättesvårt. Det kan vara någon ur eliten och det kan vara den som åker på 12 timmar.

Mannen som avled i samband med Öppet spår föll ihop nära kontrollen i Risberg, cirka tre mil efter starten. Deltagare startade hjärt- och lungräddning och sjukvården larmades. Tävlingsläkare konstaterade att han drabbats av hjärtstopp och mannen fördes med ambulanshelikopter till Falun Lasarett, men hans liv gick inte att rädda.

– Om man har en kranskärlssjukdom så är risken att drabbas vid kraftig och längre ansträngning mellan fem till sju gånger större än vid vila.

Efter att ha studerat en miljon Vasaloppsåkare har man kunnat räkna risken per skidtimmar.

– Man pratar om tiden man utsätter sig för en risk. Risken är 0,3 dödsfall per 100 000 timmar. Eller tre dödsfall på en miljon timmar. Och då kan man räkna på hur stor risken är för en själv. Om man åker fram och tillbaks, fram och tillbaks...

Jämförelse med andra idrotter, som exempelvis maratonlöpning, ger enligt Hållmarker liknande värden.

– Åldern är en faktor som spelar roll. De flesta dödsfall vi haft i Vasaloppet har drabbat åkare mellan 61 och över 70 år.

Genomsnittsåkaren är 42 år.

– Men i den äldre gruppen händer fler hjärtstopp. Men få ur gruppen veteraner, de har ofta tränat och levt på ett sådant sätt att de har friska kranskärl.

Alla har varit män. Inte någon kvinna har drabbats.

Hållmarker förklarar att de finns tre sjukdomstillstånd i hjärtat som ligger bakom hjärtstopp.

– Man får inte det om man har ett friskt hjärta, det är viktigt att säga.

Den ena kategorin är personer med en kranskärlssjukdom, som till slut kan leda till hjärtinfarkt. Oftast har personen någon förträngning som de inte känner eller vet om när de startar. Det är ett latent och okänt sjukdomstillstånd de har när de drar iväg för de nio milen till Mora.

Yngre personer, däribland elitidrottare, som drabbas har oftast hypertrofisk kardiomyopati, en hjärtmuskelförstoring.

– Det här försöker man inom idrotten upptäcka bland aktiva i förebyggande syfte.

Den tredje orsaken är myokardit. En inflammation i hjärtmuskeln.

– Den brukar man varna för. Starta inte om du är förkyld eller har feber, för då kan man ha virus i kroppen som kan angripa hjärtmuskeln. Man ska vara försiktig och helst inte göra en sån här ansträngning vid pågående infektion. Den här typen har vi haft få av i Vasaloppet.

I ansträngning ingår den mentala pressen.

– Man ska upp för den där backen i starten, det blir lite av ett hormonspel i kroppen. Men återigen, är man frisk i hjärtat, tål man den stressen.

Om någon kollapsar är tiden knapp.

– Hjärtmassage är den första åtgärden som alla människor borde känna till och kunna utföra tills sjukvårdspersonal och hjärtstartare kommer till platsen. Då finns chanser att överleva.

Svårigheten är att banan är nio mil lång.

– Det är svårt att vara på plats inom fem minuter som är önskvärt.

En tredjedel av dem som fått hjärtstopp i samband med Vasaloppet har kunnat räddats.

– Det är egentligen ett bättre tal än ute på stan, där man inte har en beredskap att hantera det på en kort tid.

Vasaloppet har närmare 200 personer inom sjukvårdsorganisationen under vinterveckan. Det finns skotrar, läkare med hjärtstartare med målsättning att vara snabbt på plats.

– Men den tid som de flesta har glädje av är medåkare som inte så sällan är sjukvårdsutbildade, någon brandman eller liknade, som börjar med hjärtmassage tills vi har kommit på plats. Det kanske har räddat flest liv.

Vi vet att ansträngning kan trigga igång ett hjärtstopp, men samtidigt är Vasaloppsåkaren friskare än personer i genomsnitt.

– Det är en risk att åka och anstränga sig, men man har hälften så stor risk för hjärtinfarkt och stroke om man hör till den gruppen som utför ett Vasalopp. Det handlar om en livsstil, att motionera, inte röka och håll sig i vikt. Av en grupp på 200 000 är det säkert 2 000-3 000 som sluppit stroke och hjärtinfarkt.

Hållmarker fortsätter:

– Men sen blir alla ändå äldre och får någon åkomma...

Så vilket råd ger du den som tvekar inför Vasaloppet?

– Har man inga symptom och känner sig frisk är risken minimal. Har man haft behandling för högt blodtryck eller hjärtåkomma tidigare eller något sådant som inte är under kontroll ökar risken. Har man något av det så ska man vara väldigt försiktig med att anmäla sig.

Ändå har Vasaloppet inget krav på vare sig läkarintyg eller ett självskattningsformulär.

– Vi uppmanar varje person som haft någon sån här sjukdom eller går på mediciner att rådfråga sin egen läkare.

I söndags när larmet kom var läkaren i sjukstugan i målet i Mora.

– Jag hinner tänka en tre fyra tankar. Har hjälpen kommit fram i tid, har medåkare klarat av att ge hjärtmassage, hur ska vi få tag på en anhörig? Och så tänker jag såklart att transporten ska gå så fort som möjligt till sjukhus.

Andra olyckor som drabbar Vasalöparna sker i samband med fall. Brutna handleder, axlar ur led, astma och tung andning.

– Sådant är sällan så akut dramatiskt som ett hjärtstopp, även om man får enorma smärtor. Hälften av alla skador vi behandlar är skavsår och numera med de plåster som finns är det sällan ett problem.

Vätskebrist och svimning är också inte helt ovanligt.

– Då har man druckit för lite och orkar inte anstränga sig mer.

Totalt sju procent över åren bryter loppet. Vissa år kan det vara 20 procent, andra två, det beror på väder och före.