Annons

Sämst i landet - och utan svar

Sämst i landet på damidrott.
Varför vet inte Borås stad.
– Visste vi svaret hade vi givetvis kunnat göra något åt det, säger Bengt Fredenlund – ordförande i fritids- och turistnämnden.
Sport • Publicerad 14 januari 2008

IDROTT BORÅS

I BT:s stora jämförelse, den 23:e december mellan landets kommuner framkom siffror som både är smickrande och irriterande för Borås kommun.

Annons

Herridrotten har tagit stora kliv framåt under de senaste åren.

Elfsborg, Borås Basket och BHC. Elitlag på nästintill högsta nivå i tre av de största sporterna.

Men om läget på herrsidan ljusnat är det tvärtemot nattsvart på damsidan. Nästan.

Inte ett elitlag på högsta nivå i någon av de stora sporterna (Marbo är ett Mark-lag). Dessutom finns det slående få kvinnliga affischnamn att lyfta fram bland de individuella utövarna. Både nu och historiskt sett.

Bengt Fredenlund, fritids- och turistnämndens moderate ordförande har funderat kring frågan.

– Det har jag gjort. Det går såpass bra för våra herrar. Men varför ska det vara så svårt för damerna att lyckas? Jag är förvånad över att det ser ut så här, säger han när BT tar upp ämnet.

Olika åtgärder för att stötta de idrottande tjejerna har diskuterats i nämnden. Alla idrottsföreningar i kommunen får ett föreningsbidrag. Dessutom får de aktivitetsersättning baserat på hur många utövare, det vill säga deltagare man har på sina träningar.

Vad kan ni göra för att förbättra situationen för tjejer?

– En sak vi diskuterat är att höja aktivitetsersättningen när det gäller tjejer. Det skulle få föreningen i fråga att satsa mer på tjejerna, säger han och fortsätter:

– Men där finns ett problem. Det är ju inte alls jämlikt med tanke på killarna.

Annons

Att det finns fler idrottande killar än tjejer på ungdomssidan (se listan här intill) i Borås, ser Fredenlund som en av anledningarna till varför kommunen är bättre på herridrott.

Varför är det så? – Det är många tjejer som lägger av när de blir 16–17 år. Det är tyvärr trenden bland damerna. Men vår förhoppning är att tjejerna skall fortsätta idrotta i Borås.

Och hur får man tjejerna att fortsätta?

– Jag tycker att vi har fina hallar och anläggningar nu. Därför anser jag att underlaget finns. Fler bra anläggningar ger fler idrottande ungdomar och fler tjejer. Rätt vad det är så kommer det fram en stjärna. Hade vi haft en Carolina Klüft här i stan så hade det givetvis skapat ett jätteintresse.

Bra anläggningar ger bra idrottare. Fredenlund lyfter fram upprustningen av ridhuset och utbyggnaden av ishallen som satsningar på damidrotten. Men mer än så kan kommunens politiker inte göra för att förbättra läget för tjejerna.

– Ridhuset är bra nu och konståkningen kom i kläm innan vi byggde ut ishallen. Det vi kan göra är att se till att det finns bra anläggningar. Visst kan vi ge bättre ersättning till klubbar med tjejsatsning men vi måste behandla alla föreningar lika.

Fritids- och turistnämnden ansvarar för föreningsbidraget och aktivitetsersättningen. Den är densamma för både damer och herrar.

Men kommunen sponsrar även i rent marknadsföringssyfte.

Och där finns inget utstuderat jämlikhetstänkande.

Elfsborg mottog till exempel 2007 400?000 kronor (se komplett lista här intill) från kommunen.

Annons

Kan inte det uppfattas något skevt, speciellt med tanke på att det är en förening som inte är öppen för tjejer?

–?Elfsborg är ett så starkt varumärke för Borås. Därför förstår jag varför kommunen sponsrar Elfsborg. Det kanske är en och annan som inte tycker om det men jag har inte tänkt på det innan. Jag tycker i och för sig att det vore kul om Elfsborg valde att satsa på tjejer.

Inga planerade åtgärder just nu för att stimulera damidrotten i Borås alltså.

Men Fredenlund anar vad nämndens möten kommer att handla om i fortsättningen.

–?Det här kommer att bli föremål för diskussion. Speciellt nu när BT tar upp det. Vi ska sätta oss ned för att se vad man kan göra.

Sämst i landet 2007.

Förhoppningsvis inte nästa gång BT jämför landets kommuner.

Borås sponsring

Borås stad delade 2007 ut 460?000 i sponsorpengar. Såhär fördelades pengarna.

* Elfsborg – 400?000

* Jonas Colting – 20?000

* Sandra Adriansson – 10?000

* MA Speedwear – 10?000

* Viktoria Carlerbäck – 20?000

Källa: Informationsenheten, Borås stad.

Idrottande killar/tjejer

Antal idrottsutövande killar och tjejer i Borås stad. Siffrorna är från 2007 och grundas på registrerade medlemmar i föreningarna.

4–6 år

Killar: 1197

Tjejer: 1181

7–8 år

Killar: 1273

Tjejer: 1111

9–11 år

Killar: 4402

Tjejer: 1797

12–13 år

Killar: 1950

Tjejer: 1534

14–16 år

Killar: 2828

Tjejer: 1882

17–18 år

Killar: 1620

Tjejer: 1161

19–20 år Killar: 1192

Tjejer: 787

Damidrott i Borås

Här är en lista över kommunens affischnamn, och största talanger:

* Fälttävlansryttaren Viktoria Carlerbäck hävdar sig väl i stora mästerskap. Högaktuell för OS.

* Johanna Almgren har varit med i fotbollslandslaget, spelar nu i allsvenskan.

* Fyra av spelarna i Marbo är från Borås.

* Cecilia Nilsson har dominerat svensk släggkastning i många år.

* Maria Lindberg och Sandra Adriansson är Sverigetopp i judo respektive motocross.

* Maria Wilgotson och Gabriella Boboc är stora talanger i rodd respektive tennis.

* Dalsjöfors och Byttorp har ett stort antal unga och talangfulla fotbollstjejer, båda klubbarna spelar i år i ettan.

* Dessutom har Borås cheerleaders, dansare och westernryttare på allra högsta nationella nivå.

Historisk tillbakablick:

* Skidåkerskan Emelie Öhrstig tog VM-guld i sprint 2006.

* Meeri Bodelid tog flera SM-guld på skidor och var 1972 Borås första vinterolympier.

* Orienteraren Birgitta Larsson tog ett VM-guld i stafett 1970.

* KFUM Borås basket tog tre SM-brons åren 1980–83. Susanne Rosengren är en av landets bästa baskettjejer genom tiderna.

* Kronängs fotbollstjejer spelade i allsvenskan under en mängd säsonger. Anna Svenjeby gjorde ett stort antal landskamper.

* IK Ymer har ett damhandbollsguld från 1962.

* Sprintern Ulla-Britt Wieslander var dominant i Sverige och deltog i tre raka OS, 1960-68.

Victor Fridén
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons