Orientering – en sport för smarta

Orientering Sälen

Dessutom löpstarka.

Orienteringslandslaget är kanske det mest välutbildade.

Ta en titt på faktarutan här intill. Det finns två gemensamma nämnare.

Samtliga personer har en gedigen utbildning.

Och de är med i orienteringslandslaget.

– Det kanske är så att det finns ett samband. För mig var det ett naturligt steg att läsa vidare efter gymnasiet, säger svenska stjärnan Peter Öberg, som nu är civilingenjör och arbetar som systemkonstruktör.

När han inte försöker vinna mästerskapsmedaljer, vill säga.

Med en elitsatsning har Öberg svårt att få ihop arbetstiden. För tillfället jobbar han heltid, men kommer snart att ha två jobb på deltid.

– Det är svårt att hinna med ett heltidsarbete, men samtidigt kan man inte träna mer än max fyra timmar på en dag så det finns gott om tid över.

Förutom god fysik, vad krävs för att bli en bra orienterare?

– Koncentrationsförmågan är viktig. Man måste kunna lägga upp en plan och sedan vara bestämd, fullfölja det man tänkt.Flera av Öbergs landslagskollegor har valt en inriktning inom naturvetenskapen, närbesläktat med orienteringen.

Men Öberg tycker inte att intresset för natur är ett måste för att bli en bra orienterare.

– Som motionär har man mer glädje av att tycka om naturen, men för att nå elitnivå är orientering mer som vilken annan sport som helst.

Att många i världseliten studerar samtidigt handlar om att få tid och ekonomi att gå ihop.

När BT pratade med världsettan på damsidan, schweiziskan Simone Niggli, konstaterade hon att en utbildning eller ett jobb är ett måste även för de bästa orienterarna.

– Vi tränar inte mindre än andra, men i andra sporter tjänar man mycket mer pengar. Min utbildning passade bra samtidigt som jag tränade mycket, säger Simone som utbildade sig till biolog.

Hur smarta är orienterare då?

– Svårt att säga, men i orientering gäller det att tänka och analysera mycket, så visst är det en ganska smart sport, säger Simone.

Ulricehamnaren och tidigare landslagstjejen Jenny Johansson är inne på samma linje vad det gäller studier kombinerat med landslaget.

– Många orienterare kommer från familjer med en akademisk bakgrund. Jag tycker det lämpar sig bra att studera samtidigt som man elittävlar, säger Johansson som numera arbetar som miljökonsult i Göteborg.

Johansson har under sin långa skadeperiod minskat träningsmängden och satsat på sitt yrke. Tävlingsveckan i Sälen är under hennes korta semester.

– Nästa vecka kommer jag utvilad till jobbet, säger hon med ett leende.

Annika Billstam, VM-medaljör förra veckan, är tyst en stund innan hon svarar på den raka frågan: Måste man vara smart för att bli en bra orienterare?

– Jag tror man behöver vara snabbtänkt och ha en förmåga att visualisera från kartan till vad som är framför. Och vara duktig på att memorera, säger hon.

Hon jobbar 60 procent som projektledare, men tvingas under perioder att jobba hemifrån för att kunna vara ute och tävla med landslaget.

– Om jag hade fått välja skulle jag jobbat 30 procent och tävlat resten av tiden, men den möjligheten finns inte ekonomiskt.

De svenska orienterarnas utbildningsnivå står sig bra internationellt. Men flera andra landslag, som det norska och det schweiziska har löpare med en liknande bakgrund. Och den franske världsettan Thierry Gueorgiou studerar biologi i St Etienne.

Fjällterrängen har varit prövande för de lärda världscupdeltagarna. Och ska man lyckas under årets o-ringen verkar läkemedelsindustrin vara det som gäller.

Yrkesmässigt, alltså.

Norske suveränen Anne Margrethe Hausken är utbildad farmaceut och arbetar inom norska folkhälsoinstitutet.