"Fruktansvärt att inte veta hur det skulle gå"

– I dag är jag glad att få åka skidor igen. Men det har varit en kamp mot en oförutsägbarhet eftersom alla reagerar olika efter en sådan hjärnskakning. Ingen kan säga hur lång tid det tar att bli återställd, säger Alexandra Edebo.

Säsongen började bra för Alexandra Edebo när hon tog sin första världscupseger i samband med världscuppremiären i schweiziska Arosa. Men bara några dagar senare kom den fruktansvärda smällen då hon landade på en konkurrents skidor och slog huvudet i backen. Alexandra Edebo minns sina tankar precis innan hon landade:

– Eftersom allt går som i slowmotion hann jag tänka "nej, det är kommer att göra ont och det inte bli kul". Sedan tuppade jag av och när jag vaknade stod folk omkring mig.

Alexandra Edebo blev liggande i 20 minuter med en kraftig hjärnskakning innan hon fördes till sjukhus.

– Jag inser att det såg otäckt ut och direkt när jag kom till medvetande bad jag min fysio att ringa mamma och lugna henne. Jag förstod att hon var orolig, berättar Alexandra Edebo.

Redan på sjukhuset började hennes kamp för att komma tillbaka enligt ett fastställt program för de som drabbats av kraftig hjärnskakning. Den första natten väcktes hon varannan timme för säkerhets skull – plus att hon skulle ha en total hjärnvila.

– De första dagarna fick jag inte göra någonting. Inte använda telefonen, inte lyssna på musik eller se på tv. Jag låg i mörker med neddragna gardiner och hade solglasögon inomhus, berättar Alexandra Edebo och fortsätter:

– Det var en jobbig skada eftersom jag var helt sysslolös. Hade jag varit skadad på något annat ställe skulle allt omkring fungera och man skulle exempelvis kunna titta på serier. Nu var det ingenting jag kunde göra. Det var fruktansvärt att inte veta hur det skulle gå. Det gällde att lita på läkarna.

Alexandra Edebo berättar att under dessa dagar kom flera elaka tankar, oro och ovisshet för hur det skulle gå. Hon tänkte också på skidåkning och visualiserade kommande åk.

– Annars sov jag mest. Cirka elva timmar på natten och ännu mer på dagen.

I samband med julhelgen fick hon börja ta tio minuters lugna promenader.

Hon ville hela tiden tro på en VM-start och drivkraften blev ännu större när det blev klart att det skulle bli ett hemma-VM i Idre. Men ingen visste hur det skulle gå.

– Ja, det är så oförutsägbart eftersom alla reagerar så olika efter en hjärnskakning. Jag hade hoppet uppe hela tiden och försökte förbereda mig som att det skulle gå bra för att sedan ta en eventuell besvikelse om det inte skulle gå bra, säger hon.

För två veckor sedan stod hon på skidor för första gången efter skadan.

TT: Var du rädd?

– Det är ganska intressant, faktiskt. När jag kom ut i backen första dagen var jag rädd för att bli påkörd av en annan åkare. Instruktionen var lätt friåkning utan risk för fall. Då var jag lite rädd. Men när vi kom till Idre och kört i gång med träning och kommit in i VM-banan har polletten fallit ner och jag känner ingen rädsla alls. Jag mår super.

Hon har en offensiv inställning inför finalen:

– Jag går alltid för att vara bäst och vinna. Jag kör på fullt och sedan får man ta det så långt det räcker.

Alexandra Edebo säger att hennes seger i premiären har haft en stor betydelse i comebackarbetet och gett en mental styrka inför lördagens final:

– Det har betytt mycket. Det var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Det var tur att den segern kom innan kraschen för då fick man ett kvitto på att man kunde vara med och slåss i toppen där jag vill vara. Nu betyder det mycket att ha det självförtroendet.