Ner i vikt – upp i karriären.

– Jag känner mig snabbare och lättare, säger han.

Därför – och för att han är som han är – har han gjort succé i sommar.

Det har allsvenska motståndarbackar fått känna på – och för all del även de internationella motståndarna i Intertotocupen.

Han var inte särskilt stor innan heller – men nu är han fit som aldrig förr.

– Det var ingen som sa till mig att gå ner, men jag kände att jag hade några onödiga överflödskilon.

Bajrami kom som ung talang till Borås från Köping inför guldsäsongen 2006.

Ung talang är 20-åringen fortfarande, men nu har han också etablerat sig på högsta nivå i Sverige.

– Inför första säsongen sa Haglund (tränare Magnus) till mig att det skulle vara ett läroår med kanske något inhopp. Förra året skulle jag få spela lite mer. Det har blivit som han sa – att matchandet har ökat hela tiden. Det är viktigt att inte stressa fram.

Han spelade inte i årets premiär, fick ”bara” hoppa in i andra omgången – men sedan har han spelat varje match från start.

– Mina diskbråcksproblem i våras var jobbiga och stoppade mig i början. Jag gick och la mig med smärta, sov med smärta och tränade med smärta. Det är fortfarande inte bra, men jag har vant mig vid smärtan och det blir bättre hela tiden.

Bajrami är – tillsammans med Mathias Florén – den ende som startat i samtliga matcher efter EM-uppehållet och den finurlige yttermittfältaren har håvat in beröm i massor för sina insatser.

Han dribblar, han löper i djupled och han gör mål.

– I fotboll finns det alltid bra perioder och dåliga perioder. Det finns perioder när man inte vill vara i kontakt med en boll. Sedan finns det perioder när man inte vill vara utan. Det är en sådan period jag är i nu. Jag vill spela fotboll hela tiden, för jag tycker det är så kul.

Precis som när han var ung hemma i Köping.

– När jag var barn kom jag hem från skolan vid 14-tiden, åt några mackor och kunde vara på planen till klockan tio på kvällen. Inte varje kväll, men ofta. På fotbollsplanen var jag varje dag.

– På den tiden hade jag kompisar som var lika bra som jag. Eller kanske inte lika bra? (skratt) men de var duktiga de också. Vi kunde spela en mot en eller nöta frisparkar.

Läxorna då?

– Det blev så där, men jag klarade mig och fick alltid godkänt.

Fotboll hela tiden är precis vad det blir nu (med betyget väl godkänt för Bajrami). Elfsborg har i sommar ett, med svenska mått mätt, extremt spelschema.

I kväll är det ännu en match. Men att hjärtat vill är inte samma sak som att benen vill.

– Det är klart att jag är stel i benen efter så många matcher. Man är inte mer än människa. Men det kändes okej på träningen nu – och planen är fin.

Du blir utbytt i nästan varje match – varför?

– En spelare som jag lever på explosivitet. Då kanske någon tänker att spelare som Christiano Ronaldo gör det också, men de gör inte det defensiva jobbet som jag gör i Elfsborg. Jag gör explosiva löpningar hela tiden och blir trött. Då är det bättre att ta in en pigg spelare.

Dålig kondition?

– Nej, flåset har jag och jag orkar 90 minuter. Men benen blir slitna och vill inte springa längre när vi spelar så många matcher.

Vill du vara en 90-minutersspelare?

– Ja självklart, men det kommer. Det är jag inte orolig för.

Kan du träna på något särskilt sett för att komma dit?

– Vet inte riktigt. Det är mer Dagårds (fystränare Henrik) område. Jag kanske ska ta ett snack med honom om det, hur jag ska göra.

Det är roligt att prata med Emir Bajrami. Han känns oförstört ärlig, svarar på frågor rakt ur hjärtat.

Tankarna går osökt till den tidiga Zlatan – den spontane, medieotränade, om ni minns.

Oberäknelig på planen – och oväntade uttalanden utanför. Bajrami säger inte ”Emir är Emir”, men bjuder gärna på en spektakulär dribbling. Och sig själv.

Som efter debutmålet i träningsmatchen mot Halmstad 2006, även om det inte var planerat.

– Jag var helt tokig. Jag kom till Elfsborg för att få träna med A-laget. Plötsligt fick jag hoppa in och göra mål också. Det var stort för mig och jag blev lite gladare än man ska vara.

Vad då, fick du höra det sen eller?

– Skojar du eller? Det får jag höra fortfarande. Men det tar jag. Jag har sagt att när jag lämnar Elfsborg så ska folk ha något att snacka om. Det är mitt mål.

Han lyckades direkt. Efter målet sprang han runt som galen och bankade med handen på klubbmärket. I en intervju med Radio Sjuhärad efteråt sa han med eftertryck: ”Det här är bara början, det här är bara början”.

– Man måste bjuda på sig själv och det har jag absolut inga problem med. Det kanske är därför som grabbarna i laget tycker att det är kul att umgås med mig. Jag är inte som alla andra.

Kanske var det därför ingen tillfällighet att hans misslyckade skott ställde alla och friställde Lasse Nilsson till matchens andra mål mot Norrköping i onsdags.

– Jag säger så här: Det är en bra fint om man lurar backlinjen men det är sjukt bra om man lurar hela jävla Sverige.

Gliringarna från lagkamraterna kommer tätt när det går bra för Bajrami – inte minst från de äldre Andreas Augustsson och Mathias Florén.

– De ska alltid hålla på med mig. Efter varje mål jag gör säger dom ”sväva inte iväg, sväva inte väg nu”. Men det är mest på skämt. De vet att jag är samma person som innan.

Enligt Bajrami brukar han kontinuerligt få kvitton på att han inte just svävar iväg.

– Min kompisar hemma i Köping brukar säga att det är skönt att jag fortsätter vara mig själv. Jag har alltid varit lite ”koko” och det fortsätter jag att vara.

Du är en entertainer.

– Ja, på och utanför plan.

På armen bär Emir Bajrami ofta en speciell klocka. Den kostade 15?000 kronor. Enligt egen utsago ett av två exemplar i Sverige. I hela världen ska det finnas 72.

Vad är storyn bakom den?

– Det finns ingen story. Jag gick till en uraffär i Borås och köpte klockan för att den är snygg. Det kanske är lite för många diamanter i den för att falla Svenssons i smaken?

Åter tillfälle för lagkamraters gliringar.

– Alla säger ”att den skulle jag aldrig ha på mig”, men det skiter jag i. Jag är den jag är.