Dakarrallyt blir Pelles drömresa

– Jag har varit motortokig så länge jag kan minnas trots att det inte finns någon sådan bakgrund i familjen. Jag har hela tiden trott att det skulle lugna ner sig, men det har det inte gjort.

Han började på allvar i Skene MS som 18-åring, gick senare över till enduro. På en sådan motorcykel har han kört Gotland Grand National nio gånger och även i SM.

För fyra år sedan körde han en ökentävling på motorcykel i Dubai. I samband med den tävlingen fördjupades kontakten med den mycket erfarne motorcykelföraren Olle Ohlsson (som bland annat har 31 ökenrallyn och 500 endurotävlingar bakom sig).

– Vi sa att ”det här ska vi göra om”, fast i bil. 2006 bestämde vi oss för att åka Dakarrallyt 2009.

Förberedelserna har pågått i drygt två år.

Nu är det bara 13 dagar kvar till starten går.

Pelle Wallentheim är redan på plats i Sydamerika. Han har känt sig väl förberedd länge. Fysiskt, tekniskt – och teammässigt.

Han talar mycket varmt om sin kartläsare, eller navigatör, Olle Ohlsson.

– Den bästa kartläsaren man kan ha är en avdankad motorcykelförare, brukar man säga. När de kör mc så ska de ju både navigera och köra själva.

– Olle har visat vägen för nya mc-förare med sina lopp. Förhoppningsvis kan vår satsning göra detsamma för kommande bilprojekt.

En unik sak för Wallentheim och Ohlsson är att de bildar det första svenska teamet i tävlingen någonsin.

Att de går in i tävlingen med så goda förutsättningar som de gör kan de tacka Bruce Garland för. Ohlssons kontakter med den rutinerade och välrenommerade föraren har varit guld värda, om inte rent av en förutsättning för hela satsningen.

– Jag har lärt mig mycket av honom under förberedelsearbetet.

Svenskarna och australierna har slagit sina påsar ihop, byggde bilarna ihop i Australien och ska stötta varandra under tävlingen.

I drygt ett år har sju personer jobbat heltid med Wallentheims och Garlands satsning. Hela sällskapet i Sydamerika består av 17 personer – bland annat tekniker från Japan – med sammanlagt 200 års racingerfarenhet. Med till Sydamerika finns närmare 15 ton reservdelar.

De landade i Buenos Aires i onsdags – med en tuff målsättning.

– Vi ska vara topp 15. Fabriksstallen med budgetar på hundratals miljoner kan vi nog inte rå på, men i toppen bland övriga av de 200 ska vi vara. Sedan ska vi köra även nästa år – då kommer vi att ha ännu bättre förutsättningar.

Under året har Pelle Wallentheim flugit fem gånger – en gång med familjen under två månader – till Australien för att vara med i processen. Bilen har planerats, byggts, testats och finslipats ”down under”.

Dessutom finns det tävlingar där som ger nyttig erfarenhet inför Dakarrallyt – världens största och tuffaste tävling i sin genre.

Den första erfarenheten av körning fick han som barn hemma i Hyssna, men trots hans starka passion för motor blev det inget tävlande under uppväxten.

– Mamma och pappa hade ingen förståelse för mitt intresse och tyckte det var dyrt. Jag hade också tre storebröder och det var tufft när vi växte upp. Det var först när jag började jobba som jag kunde börja tävla.

Sina framgångsrika företag har han byggt upp från grunden själv efter egna idéer och för fem år sedan fick han diagnosen cancer.

Pelle Wallentheim var beredd på att det kunde gå illa men kämpade, vann och kan nu fullfölja sitt livs satsning.

– Ända sedan tidigt 80-tal, när jag förstod vad Dakarrallyt är har det varit som en ouppnåelig dröm för mig.

Sammanlagt har upp emot 15 svenska förare tävlat i Dakarrallyt, de flesta har kört motorcykel. Cirka en tredjedel av Dakar-svenskarna har kört bil – däribland Wallentheims och Ohlssons rådgivare Björn Waldegård.

Pelle Wallentheim kommer med andra ord att kliva in i en exklusiv grupp svenskar.

Han gör det samma år som han fyller 50.

– Det är en ganska bra ålder för det här. Det är de gamla rävarna som åker bäst. I öknen gäller det att verkligen hitta rätt nivå. Kör man för sakta kan man fastna, fast kör man för fort riskerar man att välta. Det gäller att lägga band på sig.