Fisksoppa, tvål och historia

Men namnet kommer från canebe, den hampa som tvinnades till tågvirke för fartygen. Repslagargatan är väl ett passande namn på svenska.

Vid gatans anslutning till hamnen ligger inte bara en tunnelbanestation utan också turistbyrån med kartor och information. Byrån ligger i samma lokaler som en gång det berömda Café Turc, världsberömt i alla fall runt hela Medelhavet för sin magnifika inredning och sina globetrottande gäster.

En vandring mödan värd

Norr om hamnen ligger Gamla stan med sina smala, krokiga och branta gator. En pärs för fotgängaren men mödan värd för här kan Marseilles historia avläsas i fasader och monument.

Stadsdelen heter Le Panier. Här bakades det nämligen bröd en masse. På toppen av den höga kullen fanns sju väderkvarnar varav resterna av bara en kan anas idag. Det lilla torget där backen börjar vända neråt igen heter följaktligen Place des Moulins.

Gamla stan rymmer många intressanta butiker med köpa-hem-grejer som olivoljor, tvålar, fajans.

Marseilletvålen är speciell och har faktiskt en välgörande effekt på många krämpor utöver att göra dig ren. Den började tillverkas i större skala redan på 1500-talet av gettalg och aska från björkved. Som mest tillverkades 180.000 ton på ett enda år, numera är produktionen blygsam och främst avsedd för lokalbefolkningen och turister. Exporten är ett minne blott.

Marseillaisen

Mer känd än tvålen är väl Marseillaisen, Frankrikes nationalsång, en kampsång som sjöngs för full hals av 600 frivilliga från Marseille på väg till Paris under revolutionen 1492. Då hette sången Rehnarméns hymn, men blev snabbt omdöpt.

Men även Frankrikes flagga, Trikoloren, kommer från trakterna av Marseille, från staden Martigues.

Candlemas den 2 februari är en stor religiös högtid då man går i procession efter den svarta madonnan som förvaras i kryptan i Marseilles äldsta kyrka, Abbaye Saint Victor strax söder om hamninloppet. Då äter man också en sorts kakor i form av den båt, navettes, som minner om båten som förde Maria Magdalena, Martha och Lazarus till Provence. (Här kan man låta fantasin skena och kanske finna anknytningar till Da Vincikoden med mera.)

På julafton äter man inte skinka utan en brakmåltid på grönsaker i alla former samt 13 efterrätter! Mest bestående av frukt, men ändå.

Typiska rätter från Marseille är annars den ma(s)tiga fisksoppan bouillabaise, grisfötter och de delikata smaksättarna aioli (vitlöksmajonnäs), tapenade (olivröra) och pistou (pesto fast utan pinjenötter).

Fisk och skaldjur serveras överallt på de otaliga restaurangerna kring hamnen, många finns ett kvarter in på den södra sidan.