Annons
Nyheter

Mellan det onda och det goda

Fantasyvärlden (2). I Niklas Krogs fantasyverk ifrågasätts föreställningen om att de två makterna ondskan och godheten måste definieras som varandras absoluta motsatser. Krogs föreslag är något radikalt annorlunda, nämligen att makterna är två sidor av samma sak, ingen god och ingen ond.
Nyheter • Publicerad 1 juli 2008

Varje fantasyverk är en egen värld med unika regler och förordningar, dessa världar liknar oftast vår egen med den avgörande skillnaden att de är hypotetiska undersökningar av aktuell problematik exempelvis klimatförändring. Fantasy kan ses som en uppmaning till revolution, med detta menas att då kampen är ett central element i fantasy och främst då kamp som ett sätt att frigöra sig, hos Krog är detta väldigt tydligt eftersom människorna kan endast bli fria genom att segra över sina skapare, via revolutionära åtgärder skaffar de sig rätten att fatta egna beslut och agera utan makternas styrning.

Krogs viktigaste bidrag i Trilogin om Frihetskrigen kretsar kring funderingen om att det finns en mellanväg, det finns inte antigen svart eller vit utan allt är nyanser av grått: ”Jag undrar om det inte finns en tredje makt i världen, förutom de ursprungliga två. En god makt som i allt strävar efter att upphäva verkningarna av deras ondska”.

Annons

Niklas Krogs Trilogin om frihetskrigen som består av En Krigares Hjärta (1997), En Magikers Styrka (1999) och En Härskares Själ (2001) berättar om hur två makter skapade världen, som en arena för att mäta sin styrka. Makterna stred via utvalda förkämpar som själva fick mobilisera och leda sina styrkor. Förloraren (den makt vars förkämpe dödats) förvisades till andra sidan avgrunden, gränsen mellan Unadan och makternas egen värld. Kriget fortsatte i oräkneliga år ända till makternas forna verktyg insåg att så länge makterna styrde och ställde skulle människorna aldrig bli fria. I början var makterna varken goda eller onda, de var bara två sidor av samma sak.

Den Stora Fredens Krig (2004) ändrade detta genom att den makt som förlorade förvisades till avgrunden i tusen år vilket förvred bägge makter. Tack vare Korgaths offer, Sayn Shanda och stora rådets trollkarlar kunde de båda makterna förvisas till avgrunden i tusen år och därmed vanns det första frihetskriget. Följande mönster skulle upprepas ytterligare två gånger: Då tusen år förflutit återvände de båda makterna nu med det gemensamma målet att ta tillbaka kontrollen över människorna. Tack vare stora uppoffringar slogs dem tillbaka för att till slut förintas och därmed var friheten vunnen.

2007 kom Krigarens Väg en direkt fortsättning på En Krigares Hjärta: ” Det första Frihetskriget är över Sayn måste försöka hitta ett sätt att leva utan krig. Han har allt han drömt om, men det är inte nog. Han kan inte släppa det han upplevt. I det fjärran Iskargo, på andra sidan Stormarnas hav, finns svaret på den sista frågan om hans liv – vem han själv är.

Niklas Krog föddes i Lund 1965, men är numera bossat i Abrahamsberg utanför Stockholm, han är gift och har två barn. Krog debuterade 1996 med korstågsromanen Under Guds Himmel. I sin ungdom spelade han basket och tog SM-guld 1986 med Alvik Basket.

Branko Skrobo

Tidigare artiklar: Essä om fantasy 29/6, Stephen Swainston 30/6.

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons