Anttila tar ett trovärdigt adjö till gångna tider

Kristian Anttila har aldrig varit rädd för att snacka snusk.

Nyheter • Publicerad 28 september 2010

Tvärtom har hans låtar envist kryddats med råa, opolerade texter som kanske inte alltid känts politiskt korrekta men ändå skänkt tyngd åt de ofta glättiga poparrangemangen.

Och att köttigheten även återkommer på kärleksskildringen Svenska Tjejer, räddar också albumet från att landa i ett nostalgiskt sammelsurium. Skivan fungerar istället som ett trovärdigt adjö till gångna tider. Till Magdalena, Irene, Lena, Celine, Josefine och Valentine som alla representerar låtar på repertoaren.

Annons

Samtidigt anas en mer stillsam inställning, rent musikaliskt. Lite mer eftertänksamhet, lite mer ro för varje spår. Som om albumet i sig symboliserar en mognadsprocess. Men ibland är det också som om koncentrationen brister, och det varierade soundet känns med ens lite rörigt.

Karin Bengtsson-Grönroos

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons