Vasaskeppet – en flytande reklampelare
Herkules står med en lejonfäll på ryggen och en klubba i form av en orm i handen – han är hjälten som både besegrade en hydra och betvingade Kerberos i dödsriket. Skulpturen sitter på Vasaskeppets ståtliga akterspegel.
– Han är en förebild för Gustav II Adolf, som liknas vid en svensk Herkules efter sin död, berättar utställningspedagog Petter Ljunggren.
Utställningen "Vasa på nära håll" på Vasamuseet i Stockholm fokuserar på budskapet hos de 460 skulpturer och 309 ornament som smyckar skeppet. Ett nytt digitalt verktyg tillåter museibesökarna att botanisera bland deras många skiftande betydelser.
– Skeppet är översållat av skulpturer och budskap, och det finns en stor likhet med dagens samhälle där man försöker presentera sig på sociala medier. Här presenterar Gustav II Adolf sig själv och sin rätt att gå ut i krig, säger Petter Ljunggren.
Grälla färger
Flera decenniers forskning ligger bakom den nya utställningen. Forskaren Hans Soop började på 1980-talet undersöka skeppets propagandafunktion. Nu vet man att Vasa – prestigebygget som sjösattes 1627 – var en flytande reklampelare och att dess skulpturer var målade i bjärt lysande färger.
– Det är en kontrast mot dagens gråa krigsskepp. Nu för tiden vill man inte att de ska synas, men det ville man då, säger museichef Lisa Månsson.
Målerikonservatorn Peter Tångeberg har ägnat tio år åt att forska på Vasas färger. Länge trodde man att skulpturerna var förgyllda, men den stilen hör till det sena 1600-talet. Tångeberg har gjort 1200 provtagningar och låtit utföra kemiska analyser av färgrester på skulpturerna, vilket gör att man nu kan visa kopior av originalen.
De är ett uttryck för den konstnärliga inriktningen manierism. Senare ansåg man stilen vara vulgär, och den målades ofta över och försvann. Men här synliggörs epoken.
– Skulpturprakten är unik i Europa, för det finns inte något annat så stort snidat konstverk i trä bevarat från 1600-talet, säger Petter Ljunggren.
Handlar om maktkamp
Utställningen vill ge en inblick både i hur skeppet fungerade praktiskt och hur det såg ut på 1600-talet. Många av besökarna ställer frågor om skulpturerna. Och fram till att Vasa bärgades trodde man inte att skeppet var så utsmyckat, berättar Lisa Månsson, eftersom man antog att sådan lyx var för överdådig för ett fattigt land i norr.
– Men Gustav II Adolf var en krigarkung som ville segra, imponera och bygga sin egen pondus, då behövdes den här typen av signaler, säger hon.
Berättelserna är hämtade från såväl grekisk som nordisk och biblisk mytologi. Här syns också kungen själv avbildad, när han får kungakronan av två gripar, en symbol för hans far. Det handlar om att visa att Sigismund, som var katolsk kung i Polen men också son till en svensk monark, inte hade rätt till tronen.
– Kampen står om kungakronan, religionen och om handeln på Östersjön, säger Petter Ljunggren.
Det finns flera paralleller till hur krig förs i dag, ser Lisa Månsson.
– Det handlar inte bara om vapen utan också om kommunikationen kring vem som är mäktigast. Och Gustav II Adolf var väldigt bra på att brösta sig.
