Urtida sköldpadda stor som en bil

Forskning ,
Stupendemys geographicus levde för mellan fem och tio miljoner år sedan i dagens Sydamerika. Den vägde 1|145 kg och dess skal blev närmare tre meter långt. Längst fram på ryggskölden vid huvudet hade hannarna två hornliknande utväxter.
Foto: Illustration: Jaime Chirinos
Stupendemys geographicus levde för mellan fem och tio miljoner år sedan i dagens Sydamerika. Den vägde 1|145 kg och dess skal blev närmare tre meter långt. Längst fram på ryggskölden vid huvudet hade hannarna två hornliknande utväxter.
För inte så länge sedan hittade forskarna, däribland paleontologen Rodolfo Sánchez från Venezuela, ett fossil av denna art vars skal var närmare tre meter långt.
Foto: Jorge Carillo
För inte så länge sedan hittade forskarna, däribland paleontologen Rodolfo Sánchez från Venezuela, ett fossil av denna art vars skal var närmare tre meter långt.
Fossilet hittades i åtta miljoner år gamla avlagringar i Venezuela. På bilden jämför sig den venezuelanske paleontologen Rodolfo Sánchez med sköldpaddans ryggsköld.
Foto: Edwin Cadena
Fossilet hittades i åtta miljoner år gamla avlagringar i Venezuela. På bilden jämför sig den venezuelanske paleontologen Rodolfo Sánchez med sköldpaddans ryggsköld.

En vattenlevande sköldpadda som vägde över ett ton och vars ryggsköld var närmare tre meter lång. För fem miljoner år sedan tros detta djur ha varit en relativt vanlig syn i dagens Sydamerika. Men sin massiva storlek till trots, saknade den inte fiender.

I dag är de tropiska delarna av Sydamerika bland de artrikaste platserna på jorden. Så tycks det även ha varit för mellan fem och tio miljoner år sedan, av fossilfynden att döma.

Många av djuren var påfallande stora. Bland de senaste fynden, som hittades i åtta miljoner år gamla avlagringar, finns resterna av en vattenlevande sköldpadda, Stupendemys geographicus, som tros ha vägt 1 145 kg.

Tydliga könsskillnader

"Ryggskölden hos en del Stupendemys blev nästan tre meter lång, vilket gör dem till en av, om inte den största sköldpaddan som någonsin har existerat", säger Marcelo Sánchez, chef för Paläontologisches Museum, Universität Zürich, i Schweiz, i ett pressmeddelande.

Arten beskrevs redan på 1970-talet, men de senaste fynden har gett forskarna ny kunskap om det numera utdöda djuret. Bland annat tycks arten ha haft en tydlig könsdimorfism, det vill säga att hannarna och honorna såg olika ut. Forskningen, som redovisas i Science Advances, visar nämligen att hannarna, men inte honorna, hos Stupendemys hade två stycken horn längst fram på ryggskölden.

Stora fiender

Fyndet gjordes i ett ökenområde i vad som i dag är Venezuela, men som för åtta miljoner år sedan tros ha varit ett tropiskt, träskliknande, område som vibrerade av liv.

Trots sin storlek, tror forskarna inte att Stupendemys geographicus saknade fiender. Dess existens sammanfaller nämligen med Purussaurus, den största kajmanen som någonsin levat; ett krokodildjur som vägde drygt fem ton och som tros ha blivit över tio meter långt. Av allt att döma stod Stupendemys på dess meny, något de kraftiga bitmärken som upptäckts på vissa fossil tyder på.

Fakta

Fakta: Sköldpaddor

Sköldpaddor är en ordning kräldjur med cirka 260 nu levande arter fördelade på de två underordningarna vändhalssköldpaddor och gömhalssköldpaddor. Det mest kännetecknande för dem är deras skal som i stort sett oförändrat ut i 200 miljoner år. Skalet utgörs av en ryggsköld (carapax) och en buksköld (plastron). Sköldpaddor kan bli gamla, mer än 100 år. Sköldpaddor är vanligen allätare, även om de flesta livnär sig på vegetabilsk kost samt långsamma bytesdjur, såsom blötdjur och insekter.

Källa: Nationalencyklopedin

Visa mer...