Urna vanligare för hästens sista vila

Djur Artikeln publicerades
Hästar har gått från att betraktas som bruksdjur till att bli husdjur. Arkivbild.
Foto: Charlie Riedel
Hästar har gått från att betraktas som bruksdjur till att bli husdjur. Arkivbild.
Att ta bort sin häst i anslutning till det egna stallet är att föredra. Arkivbild.
Foto: NTB/TT
Att ta bort sin häst i anslutning till det egna stallet är att föredra. Arkivbild.
Förbränningsugnen vid Hästkrematoriet Syd i Munka-Ljungby. Arkivbild.
Foto: Roger Sandberg
Förbränningsugnen vid Hästkrematoriet Syd i Munka-Ljungby. Arkivbild.

Allt fler väljer att kremera sin häst efter att den dött. Askan sprids sedan för vinden eller begravs i en urna hemma.

När en häst dör måste ägaren ta hand om kroppen. De traditionella sätten att skicka hästen för slakt eller begrava hästen i marken minskar till förmån för kremering. Att ta hand om sin häst på ett värdigt blir viktigare i takt med att relationen till hästen förändrats.

– Hästen är inte ett bruksdjur längre utan mer som en familjemedlem som hundar och katter, säger Roger Sandberg, grundare och vd på Hästkrematoriet.

Kremering ökar

Trots att kremering kostar dubbelt så mycket som att skicka sin häst till energiåtervinning så ökar kremeringarna med tio procent årligen enligt Hästkrematoriet Syd. De var tidiga med att erbjuda kremering för hästar och gjorde sin första kremering 2008.

Från en fullvuxen häst blir det cirka 15-20 kg aska som man får i en urna av papp eller trä. Den kan man sprida för vinden, begrava i trädgården eller spara med hästens namn på en mässingsplakett.

– Att sprida askan i hagen där hästen har mått bra och levt sitt liv är en populär variant som ger sinnesfrid åt ägaren, säger Roger Sandberg.

Antalet krematorier blir också fler och Svensk lantbrukstjänst som sysslar med avlivning och destruktion av döda djur i hela Sverige öppnade sin första krematorieanläggning i Kävlinge norr om Lund i årsskiftet 2020. Det är den ökade efterfrågan som ligger till grund för investeringen i en ny anläggning.

– Vi kände att vi ville ha en helhetslösning och kunna erbjuda hästägarna flera alternativ, säger Karin Lindblad på Svensk lantbrukstjänst.

Begravning hemma

Det vanligaste och billigaste sättet att göra sig av med sin häst är fortfarande så kallad energiåtervinning genom destruktion. Hästarna transporteras till en anläggning där de bearbetas till miljövänliga biobränslen eller Biomal, en typ av biomassa, som kan användas för värmeproduktion.

Att begrava hästen hemma på sin egen mark är också populärt, men då krävs tillstånd från kommunen om var det är tillåtet att gräva ner döda djur, så att inte grundvattnet förgiftas. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att få sådana tillstånd. Då är en urna med aska, som är steril och fullt biologiskt nedbrytbar, ett bättre alternativ eftersom det inte krävs några tillstånd i hanteringen av hästaska.

Fakta

Fakta: Så går en kremering till

Avlivningen av hästen sker antingen på medicinsk väg via en veterinär eller med en bultpistol som gör att hästen dör innan ljudet från laddningen når hästens öra. Därefter tömmer man djuret på blod. I anslutning till det egna stallet är att föredra.

Hästen får ett id-nummer som följer hästen under hela processen

Hästen transporteras och förvaras i kylrum i väntan på förbränning

Själva kremeringen tar 4-6 timmar

Man kan välja mellan separatkremering eller samkremering.

Askan levereras i en urna eller tas omhand av krematoriet (sker oftast vid samkremering).

Källa: Hästkrematoriet, Svensk lantbrukstjänst

Visa mer...