Socialt liv möjligt – trots en liten hjärna

Den lilla gampärlhönan (Acryllium vulturinum) lever i torra buskmarker från södra Etiopien och Somalia ner till norra Tanzania. Men till skillnad från andra fåglar lever denna art i välorganiserade samhällen där varje individ har underkastat sig en viss social struktur.

Upptäckten, som presenteras i tidskriften Current Biology, har förvånat forskarna, eftersom man hittills trott att ett sådant socialt komplext beteende varit förbehållna högre stående däggdjur, som elefanter, apor, giraffer eller vi människor.

Observationerna gjordes på en grupp fåglar om 400 djur. Med hjälp av gps-sändare kunde dock forskarna se att denna flock egentligen bestod av 18 distinkta sociala grupper med mellan 13 och 65 individer i varje. Det som förvånade forskarna mest var att grupperna förblev stabila, trots att de olika grupperna tycktes umgås sinsemellan.

– Så vitt vi vet är detta första gången sådana här sociala strukturer beskrivits bland fåglar. Det var fascinerande att se hur hundratals fåglar kom ut ur sina nästen på morgonen och delade upp sig i perfekta, stabila, grupper dag efter dag, säger Danai Papageorgiou, doktorand vid Max-Planck-Institut für Verhaltensbiologie i Tyskland och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Forskningen visar också att de olika grupperna inte umgicks med varandra hur som helst, utan att umgänget snarare tycktes bero på att vissa grupper föredrog varandra. Under vissa tidpunkter på säsongen var umgänget mer intensivt än under andra, och att vissa föremål i omgivningen fick grupperna att interagera, medan andra inte fick det.

Fåglars hjärnor har överlag en förhållandevis hög "densitet" med många nervceller per gram hjärna, jämfört med andra hjärnor. Gampärlhönans hjärna är dock ovanligt liten, något som alltså inte tycks hindra den från att leva i en mer avancerad social struktur.

Enligt forskarna kan upptäckten eventuellt ge ledtrådar till hur socialt komplexa beteenden kan ha utvecklats under evolutionen.