Iranske utredningsledaren reser till Kiev

Iran Artikeln publicerades
Nedskjutningen i Iran väcker känslor i många länder. Bild från en minnesplats vid Kievs flygplats Borispil i förra veckan.
Foto: Efrem Lukatsky/AP/TT
Nedskjutningen i Iran väcker känslor i många länder. Bild från en minnesplats vid Kievs flygplats Borispil i förra veckan.

Det ukrainska flygplanets svarta lådor ska skickas från Teheran till Kiev för att tankas på data, rapporterar iranska medier.

Men Statens haverikommission (SHK) uppger för TT att Iran ännu inte har bestämt sig för var lådorna ska skickas.

Den iranska nyhetsbyrån Tasnim rapporterar att Iran har bestämt sig för att färdskrivarna, de så kallade svarta lådorna, ska skickas till Ukrainas huvudstad Kiev för att undersökas. Beslutet har fattats på begäran av ukrainska experter i Teheran, rapporterar Tasnim enligt Reuters.

– Om det misslyckas kommer de svarta lådorna att skickas till Frankrike, säger Hassan Rezaifar som ansvarar för haveriutredningar på Irans civila luftfartsmyndighet.

Informationen på färdskrivarna kan ge svar på vad som hände när det ukrainska passagerarflygplanet PS752 sköts ned av iranskt luftvärn utanför huvudstaden Teheran på morgonen den 8 januari. Samtliga 176 ombord dödades, av dem var 17 svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran förklarar nedskjutningen med att en luftvärnsoperatör misstog flygplanet för en kryssningsrobot.

SHK har fått annat besked

SHK:s expert Peter Swaffer ringde upp Hassan Rezaifar på lördagseftermiddagen sedan han nåtts av medieuppgifter om Irans planer. Swaffer säger till TT att han då fick ett annat besked, nämligen att det ännu inte har fattats ett beslut om var lådorna ska skickas.

– Det jag vet efter samtal med honom är att han och kollegor åker till Kiev på måndag och att han räknade med att på tisdagen eller senast onsdagen återkoppla till oss andra med ett utlåtande om det går att genomföra en nedladdning i Kiev eller inte, säger Swaffer.

Avläsningen kräver mycket avancerad utrustning och kompetens som endast finns på ett fåtal platser i världen.

– Men om det då inte går i Kiev, så ska de åka vidare till Paris, säger Swaffer.

Har bjudits in

Representanter för Sverige och de andra drabbade länderna har bjudits in att vara med när nedladdningen sker, enligt SHK.

– När det väl är bestämd med en plats för nedladdning så kommer vi att åka dit. Vi är formellt välkomna både av de respektive länderna, men också av den iranske utredningsledaren som välkomnar vår närvaro, säger Swaffer.

Utrikesdepartementet uppger till TT på lördagskvällen att arbetet med att identifiera de 17 personerna befinner sig i slutfasen, men att det kan ta lång tid att slutföra identifieringen av samtliga offer med koppling till Sverige. Det arbetet fortlöper dock, enligt Swaffer.

Fakta

Fakta: PS752 som sköts ned

Ukrainian International Airlines PS752 med destination Kiev lyfte från Teherans internationella flygplats strax efter klockan 6 på morgonen, onsdagen den 8 januari 2020.

Två minuter senare, när flygplanet befann sig på 2 300 meters höjd, slutade det att automatiskt skicka information om bland annat position och hastighet. Ytterligare några minuter senare slog det ned tre mil väster om Teheran, vilket följdes av en kraftig explosion.

Samtliga 176 som befann sig ombord dödades. På planet fanns 17 personer som var svenska medborgare eller folkbokförda i Sverige.

Iran nekade först till att planet skulle ha skjutits ned. Men några dagar efter det att bland andra Kanadas premiärminister Justin Trudeau sade sig ha fått underrättelseuppgifter om att en iransk robot träffade planet medgav man att luftvärnet låg bakom. Enligt president Hassan Rohani har militärens interna utredning slagit fast att den mänskliga faktorn orsakat nedskjutningen. Amir Ali Hajizadeh, befälhavare för det iranska revolutionsgardets flygvapen, har tagit på sig ansvaret för misstaget.

Han har förklarat det med att den ansvariga luftvärnsoperatören misstog flygplanet för en kryssningsrobot och tvingades fatta beslut på egen hand om att öppna eld på grund av störningar i kommunikationssystemet.

Visa mer...