Forskare på coronavirus saknas i Sverige

– Vi är förhållandevis få virologer i Sverige jämfört med andra länder i samma storlek, och vi har dessvärre inte någon som är hängiven expert på just coronavirus, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet.

Det gör att det skulle ta längre tid för oss i Sverige – trots att vi nu har eget virusmaterial i landet – att bygga upp en forskningsverksamhet med målet att utveckla vaccin eller läkemedel mot just det viruset. Däremot finns experter på coronavirus i andra länder.

Niklas Arnberg har tillsammans med andra virusforskare i landet tagit tillfället i akt att rikta ljuset på behovet av mer virusforskning, nu när coronaviruset är så aktuellt och har skrivit en debattartikel i DN.

Själv har han ägnat sig länge åt olika adenovirus, som ger infektioner i ögon och luftvägar, och dessutom orsakar dödliga diarréer hos barn. Han har nu också börjat forska på norovirus, som ligger bakom vinterkräksjuka. Men coronavirus har han inte specialstuderat, och det har ingen annan av de runt hundra svenska virusforskarna heller.

– Man kan inte forska på ett virus ena dagen och snabbt och enkelt byta till att forska på ett annat virus andra dagen. Det tar tid och kräver resurser när man börjar forska på ett nytt virus.

De är helt enkelt för få forskare, tycker han. Det forskas för lite om både allvarliga virus och vanliga virussjukdomar.

– Många andra länder har designerade centrum eller institut för virologiforskning. Folkhälsomyndigheten bedrev högkvalitativ, experimentell forskning för cirka tio år sedan. Den forskning som återstår är bra, men begränsad, säger Niklas Arnberg.

Han får medhåll från både Fredrik Elgh, professor och överläkare vid Umeå universitet och universitetssjukhuset i Norrland, och Mattias Forsell, docent i immunologi vid Umeå universitet. De har inte skrivit under debattartikeln, men håller med kollegorna om att virusforskningen behöver stärkas.

– Coronavirus, sars och mers och andra virusinfektioner kan vara allvarliga och dödliga, men förutom det finns en hel drös med virusinfektioner som kostar samhället enorma summor, säger Fredrik Elgh

– En sak som det inte pratas så mycket om är vilken påverkan det blir på samhället om en stor procent av befolkningen är sjuka samtidigt.

Bara vabbandet, som till övervägande del orsakas av att föräldrar är hemma med virussjuka barn, kostar samhället 7 miljarder kronor per år i Sverige, förklarar Niklas Arnberg. Till det kommer alla vuxna som snorar och hostar och måste stanna hemma från jobbet i olika virussjukdomar. Räkna man in även produktionsbortfallet och belastning för sjukvård så blir kostnaderna enorma, understryker han.

Dessutom, det kommer alltid att uppstå nya sjukdomar.

– Coronaviruset är smittsamt, och många dör, men det kan komma ännu värre virus. Med globaliseringen går spridningen fort, man flyger från ena delen av världen till den andra på ett dygn, säger Mattias Forsell.

Fast med mer forskning skulle det gå att bekämpa både nya, allvarliga virus som uppstår, och mer triviala förkylningar och magsjukor, framhåller Mattias Forsell. Han forskar nu på sorkfeber, och har tidigare ägnat sig åt hiv.

– Det finns flera olika möjligheter att stoppa virus, till exempel att hindra virus från att infektera cellen, eller att hindra virusets förökning. Vaccin kan också göras på olika sätt, det snabbaste är att använda avdödat virus, säger Mattias Forsell.

Det går att göra för andra virus också, men det krävs forskning på vartenda ett. Det finns goda exempel på hur forskningen lyckats stoppa dödliga virus som hiv och hepatit C på kort tid, understryker de.

– Tidigare erfarenheter från andra virusutbrott visar att det kan gå väldigt fort, om alla resurser sätts in. Men virologi är ett eftersatt område, säger Mattias Forsell.