Annons

Därför behöver du en "krigskassa" för sämre tider

Minst två månadslöner på banken – det bör alla ha för att slippa ta till dyra lösningar när tiderna nu väntas bli sämre, råder experterna.
Även för den med små marginaler kan det göra skillnad att spara ett mindre belopp.
Ekonomi • Publicerad 2 november 2019
Den som har hus och stor försörjningsbörda behöver en rejält tilltagen buffert. Arkivbild.
Den som har hus och stor försörjningsbörda behöver en rejält tilltagen buffert. Arkivbild.Foto: Erik Nylander/TT

Vi står inför sämre tider, enligt de flesta bedömare, med stigande arbetslöshet som väntad följd. Därför är det viktigare än någonsin att ha en slant på banken, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

– Man behöver vara förberedd om något oväntat händer när det blir sämre tider. Det är som en krigskassa mot lågkonjunkturer.

Annons

Minst två månadslöner, före skatt, är en bra tumregel tycker hon. I alla fall för den som är ensamstående och inte har för stora omkostnader.

– Det är ett minimum. Men det beror på hur ens egen ekonomiska situation ser ut.

Beror på risk

Sharon Lavie, privatekonom på Ikano bank, håller med. Två, kanske tre månadslöner bör man ha i reserv. Hon är dock noga med att påpeka att man måste se till hur stor försörjningsbörda och hur stora ekonomiska risker man har. Den som exempelvis har barn att försörja och som bor i villa bör ha betydligt mer på kontot, understryker hon.

– Kanske behöver man då ha en fyra, fem månadslöner på banken.

Månadslönerna är en bra måttstock, tycker sparekonomerna, eftersom det anger en ungefärlig nivå för det man är van att röra sig med.

– Om man till exempel blir arbetslös så behöver man ha en buffert tills man kommer på fötter igen. Det tar tid att ställa om, säger Sharon Lavie.

Även om man tänker sig att sälja sitt hus eller sin lägenhet tar det tid, förklarar hon.

– Det kostar också pengar att sälja.

Utopi

För många kanske det låter som en utopi att spara ihop två månadslöner, då gäller det att trots allt göra så gott man kan.

– Några hundralappar i månaden är bättre att spara än ingenting, säger hon.

Annons

Ofta är det svårt att påverka sin inkomst, och därför handlar det mest om att se över sina kostnader för att kunna spara.

– Det är vanligt att man drar på sig för mycket fasta utgifter för olika abonnemang och prenumerationer, eller för många och för dåliga lån. Med lite tur räcker det att rensa där för att kunna skapa ett sparutrymme, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB.

Unga sårbara

Enligt Emma Persson är unga, som ofta saknar fasta anställningar, särskilt sårbara.

– Där är det särskilt viktigt att ha en buffert.

Men det visar sig i olika undersökningar att ungdomar ofta inte hunnit spara ihop till någon buffert.

– Självklart är det svårt för många att spara ihop till de nivåer som behövs. Men det är just bufferten som är avgörande för en sund privatekonomi, det hindrar att man löser situationer på mycket sämre sätt, som sms-lån, säger Emma Persson.

Och pengarna ska sitta på ett vanligt sparkonto – trots att man inte får någon ränta på pengarna.

– De ska vara lätt åtkomliga, det är det som är poängen. Man får leva med att inflationen urholkar dem, säger Emma Persson.

Johanna Cederblad/TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons