Yngve slog tillbaka: "En eloge"
Ett solklart exempel på lagligt fysiskt motvåld, enligt polisen.
Med jämna mellanrum dyker de upp i nyhetsflödet. De brottsutsatta pensionärerna som otippat drämmer tillbaka med en knytnäve, karatespark eller krycka.
– Jag tvekade inte, det var en ren reflexrörelse. Jag kände att jag måste freda mig, säger Yngve Svedlund.
Han har blivit mycket omskriven för att han slog tillbaka mot rånaren som hoppade på honom i Vårberg i södra Stockholm.
Men var går egentligen gränsen för motvåld?
I Yngve Svedlunds fall anser polisen att lagen är helt på Yngves sida.
– Det är nödvärn i allra högsta grad. Du har rätt att försvara dig och din egendom med det våld som krävs. Jag tycker att han ska ha en eloge, säger Thomas Kreitz, polisinspektör i Skärholmen där händelsen utreds.
Inte pistol mot näve
Men nödvärnsrätten, som den kallas, har en gräns. Huvudregeln är att motvåldet måste vara i proportion till angreppet.
– Det finns en felmarginal där man tillåts överreagera. Det är av rättviseskäl. Men du kan inte möta ett knytnävsslag med en pistol, då blir det uppenbart oförsvarligt, säger juristen Viktor Banke.
Syftet ska vara att skydda sig, vilket också innebär att nödvärnsrätten upphör så snart angreppet är avslutat. För att krångliga till det ytterligare finns en ventil som kan fria även den som passerat gränsen – om personen "svårligen kunnat besinna sig".
Oklar praxis
Men där är rättspraxis mycket luddig, anser Banke. I en debattartikel i Expressen nyligen kritiserade han avsaknaden av motivering i hovrättsdomen efter våldsamheterna i Kärrtorp, där den vänsterextremist som dömdes för dråpförsök hade hävdat nödvärn.
– Det är inte riktigt utrett var gränsen går i de fall där motvåldet varit uppenbart oförsvarligt.
Åter till pensionärerna. Har en person större rätt att ta till motvåld om den är gammal? Svaret är inte helt enkelt:
– Nödvärnsrätten är egentligen bara avhängig det angrepp som är påbörjat eller hotar. Men eftersom omständigheterna i det enskilda fallet avgör så kan åldern vägas in.
