Vattenfall nobbar storskalig kärnkraft

Den kärnkraft som Sverige har i dag består av jättestora reaktorer, förklarar Andreas Regnell, strategichef på statliga Vattenfall.

– De har kostnader som inte är kommersiellt gångbara i dag. Det pågår projekt, som i Finland och England, men det är inte någon som tror att de bär sig, säger han.

Vattenfall har inte gjort egna beräkningar på vad elen från sådana jätteatomkraftverk skulle kosta, men enligt andra beräkningar handlar det om runt en krona per kilowattimme för själva elproduktionen. Dessutom tillkommer nätavgift, skatt och moms för konsumenten.

Enligt snittet de senaste 15 åren har elpriset legat på mellan 20 och 50 öre, enligt Andreas Regnell. I år har priset skenat, enstaka timmar har spotpriset på elmarknaden legat över 6 kronor men det är undantag. Det gör att elen från ny, storskalig kärnkraft helt enkelt inte bär sig, när el från andra energislag går att göra billigare.

– Jag har svårt att se hur storskalig kärnkraftsel skulle kunna komma ned i pris.

Det krävs statlig inblandning, antingen att staten bygger eller går in med garantier, menar han. Projekten måste räknas hem på 50 års tid, och det innebär stora risker. Det måste finnas politiskt stöd hela tiden.

– Det är svårt att få någon att ta den risken.

Men det pågår forskning och utveckling av mindre, mer standardiserade och flexibla reaktorer, så kallade SMR (små modulära reaktorer).

– Det är inte fjärde generationens reaktorer, som använder slut på bränslet. De finns inte ännu. Men de här små reaktorerna är billigare och mindre komplexa.

SMR bygger på samma teknik som de stora. Men om de serietillverkas och, som atomkraftsindustrin hoppas, också blir seriegodkända, då blir de billigare och ger el till en lägre kostnad.

De blir också mindre sårbara, för flera kan ställas bredvid varandra där elbehoven finns, och om någon behöver tas ur drift blir inte bortfallet så stort som med dagens jättereaktorer, förklarar Regnell.

– Med de här små reaktorerna kan man kanske komma ned till hälften av elkostnaden för de stora, säg 50 öre kilowattimmen.

Den utvecklingen följer Vattenfall nu.

– Vi har hakat på ett samarbete med Estland.

Om det vill sig kan sådana kärnkraftverk bli aktuella framöver, förklarar han, men det krävs både politisk vilja och stabilitet för en renässans för kärnkraften.

– Vattenfall vill tjäna pengar, och då är det bra av konkurrensskäl om elen är fossilfri. Men vi behöver en bottenplatta av något som tuffar och går, och vi tror att kärnkraft kan vara det. Men – den måste fortfarande vara konkurrenskraftig.

Kruxet är bara att de nya små reaktorerna inte går att köpa ännu. Möjligen kan någon försöka lägga en beställning, men då kommer det att vara mycket stor osäkerhet om både pris, produkt och tidsplan. Dessutom krävs att regelverken, helst globalt, samordnas så att samma regler gäller för de standardiserade och serietillverkade reaktorerna överallt, konstaterar han.

Om allt går vägen när det gäller utveckling och regelutformning skulle sådana små reaktorer rent teoretiskt kunna tas i bruk i Sverige tidigast 2035, enligt Andreas Regnell.

– Men för att ha möjlighet till det behöver vi börja fundera på regelverket kring kärnkraft nu. Vi behöver samarbeta med andra länder med kärnkraft, som Frankrike, Finland och England. Det tycker vi på Vattenfall är viktigt.