Världen tar höjd för Trumpseger: "Stor möjlighet"
– Jag hade en jättebra relation med honom. Och ändå finns det ingen som var tuffare mot Ryssland än jag.
Expresident Donald Trump lät självsäker när han talade om Rysslands president Vladimir Putin i sin första stora tv-intervju sedan han flyttade ut ur Vita huset. Och republikanen stod fast vid sitt påstående att han kan få slut på kriget i Ukraina på 24 timmar genom en "rättvis deal".
– Det vore enklare om kriget aldrig börjat... Men jag kan ordna det och jag kan ordna det snabbt, hävdade han i NBC-programmet Meet the Press.
Att den frispråkige och kontroversielle Trump återvänder till Vita huset är en möjlighet som framstår som allt mer realistisk. Trump, som åtalats för 91 brott i fyra olika mål, leder överlägset kampen om Republikanernas presidentkandidatur. Och i mätningar som ställer honom mot president Joe Biden har Trump också ett övertag – om än litet.
Nycker och handelskrig?
Så hur skulle en andra mandatperiod med Donald Trump se ut? Ledare i världens huvudstäder har redan börjat förbereda sig på ett nyckfullt ledarskap, återgång till "America First"-doktrinen och ett presumtivt handelskrig, orsakat av kraftigt höjda importtullar på det mesta, skriver tidningen The Wall Street Journal.
Donald Trump uppges också överväga att dra USA ur försvarsalliansen Nato, något hans tidigare säkerhetsrådgivare John Bolton diskuterat i medier. Blotta tanken får främst europeiska länder att i högre grad överväga bilaterala säkerhetsavtal med Ukraina för att säkra stödet till Kiev, enligt tidningen.
– Möjligheten att Trump väljs om är stor. Det tvingar oss européer att ta större ansvar för framtiden, säger den franske parlamentarikern och säkerhetsexperten Benjamin Haddad till The Wall Street Journal.
Ledare i Moskva och Peking uppges samtidigt vädra vårluft. I Kreml hoppas man att USA:s hjälp till Ukraina minskar och i Kina finns förväntningar om minskat stöd för Taiwan om Donald Trump flyttar in i Vita huset.
Få in lojalister
På hemmaplan uppges Donald Trump fortfarande vara uppfylld av tanken att bestrida valresultatet 2020. Han har antytt att benådningar kan vara på gång för flera av dem som deltog i stormningen av Kapitolium.
Parallellt förbereds en återgång till presidentdekretet Chapter F, som först presenterades två veckor före valet 2020. I korthet stipulerar det att statstjänstemän som arbetar på departement och myndigheter inte ska ha fasta jobb och den anställningstrygghet de har i nuläget, skriver nyhetssajten Axios. Dessa uppemot 50 000 tjänstemän tillsätts inte politiskt men anses ändå ha stort inflytande över politiken. Trumplägret vill gärna få in lojala och politiskt likasinnade på posterna och håller enligt Axios på att förbereda listor med namn.
Liten inre krets
Namn är något Donald Trump även funderar på gällande en eventuell regering. Många av hans tidigare ministrar och rådgivare har avfärdats, vissa som "rinos" (republikaner endast till namnet). Men de tidigare Vitahusanställda Dan Scavino, Stephen Miller och John McEntee är kvar i den inre kretsen, liksom den fjärde stabschefen Mark Meadows.
Baserat på uttalanden i kampanjtal drar medier slutsatsen att Trump som president skulle vara öppen för att låta USA ställa in sina amorteringar på statsskulden – något som skulle få katastrofala följder.
Fakta: Stödet för Donald Trump
Expresident Donald Trump har i år åtalats fyra gånger för brott. Han leder ändå stort i opinionsmätningarna om vem republikanska väljare vill se som partiets presidentkandidat inför valet 2024.
I nuläget har Trump ett stöd på 56,6 procent, enligt en sammanställning av tio nationella mätningar som oberoende Real Clear Politics gjort.
På andra plats, över 40 procentenheter efter, kommer Floridaguvernören Ron DeSantis med ett stöd på 12,7 procent. På tredje plats ligger entreprenören Vivek Ramaswamy som 7,2 procent vill se som presidentkandidat.
Donald Trump leder även i de viktiga primärvalsdelstaterna Iowa och New Hampshire.
Nationellt har Donald Trump ett genomsnittligt stöd på 45,2 procent jämfört med 44,8 procent för Joe Biden.
Källa: Real Clear Politics
Fakta: Rättsprocesserna mot Donald Trump
Fyra större brottsåtal har väckts mot expresident Donald Trump. Utöver dem pågår ett antal civilrättsliga och ekonomiska tvister.
Washington DC
Donald Trump åtalades i början av augusti för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet anses vara det tyngsta av de pågående rättsprocesserna, de fyra åtalspunkterna har bäring på stormningen av Kapitolium i januari 2021. Utredningen har letts av den särskilde åklagaren Jack Smith som föreslagit att rättegången ska starta den 2 januari.
.
Mar-a-Lago, Florida
Trump åtalades i juni på 37 punkter som framför allt handlar om expresidentens hantering av hemligstämplade och känsliga regeringsdokument som har förvarats i hans residens Mar-a-Lago i Florida efter tiden i Vita huset. Även den utredningen är federal och har letts av Jack Smith. Rättegången är planerad till i maj nästa år, bara ett halvår före det presidentval som Trump vill ställa upp i.
.
Bokföringsbrott i New York
Åtalet, som väcktes i mars, innefattar 34 åtalspunkter mot Donald Trump som bland annat anklagas för att ha beordrat utbetalningar till personer som hotade att gå ut med känslig information om honom i samband med presidentvalskampanjen 2016. Rättegången i det delstatliga målet är planerad till mars 2024.
.
Delstaten Georgia
Åtalet omfattar 19 personer, bland dem Donald Trump, och rör försök att omkullkasta valresultatet i Georgia genom ryktesspridning, falska elektorer och på andra sätt. I centrum står ett telefonsamtal som Trump gjorde till delstatens valansvarige Brad Raffensperger, där den dåvarande presidenten bad honom "hitta de 11 780 röster" som krävdes för att han skulle segra över Joe Biden där.