Inga våldsamheter vid Burkina Faso-valet

Den burkinske presidenten Roch Kaboré vann valet 2015 redan i den första omgången, då fler än hälften av burkinierna fäst stora förhoppningar om förändring vid honom.

Fem år senare har den framåtandan i det närmaste kvävts i sin linda av en våldsam spiral där Kaborés regering tappat kontrollen över stora delar av landet. Bara i år har fler än 2 000 människor mist livet i våldsdåd som syftar till att undergräva statsapparaten. En miljon har drivits på flykt.

Frågan i valet var därför om den sittande Kaboré inger hopp om att vända trenden.

– Jag uppmanar alla burkinier att rösta, oavsett vad de lutar åt. Det handlar om demokrati i Burkina Faso, om utveckling, om fred, sade han när han röstade i huvudstaden Ouagadougou.

När vallokalerna hade stängt på söndagen kom vissa preliminära resultat men ett slutresultat för presidentvalets första omgång väntas först i mitten av veckan.

Mycket talar för Kaboré. Ingen av de tolv motkandidaterna har samlat mycket större stöd än någon annan. Och presidentvalet liknar Frankrikes, med två omgångar där man kan vinna med majoritet i första rundan eller i en avgörande tvekamp i den andra.

Nästan alla oppositionella kandidater är dock överens om att Kaboré har misslyckats med att bemöta det jihadistiska upproret.

Eddie Komboigo ställde upp för den hårdföre ex-ledaren Blaise Compoarés parti. Compoaré avsattes i ett folkligt uppror 2014, efter 27 år vid makten, och befinner sig i dag i exil. Vid ett kampanjframträdande i Ouagadougou på fredagen sade Komboigo att han som president skulle välkomna Compaoré hem med hyllningar.

En annan kandidat, Zéphirin Diabré, har redan anklagat Kaboré för storskaligt valfusk. Diabré arrangerade en presskonferens i lördags där han hävdade att regeringspartiet betalar kvinnor på marknader för att de ska lämna över sina röstkort.

Omkring sju procent av Burkina Fasos röstberättigade – cirka 400 000 människor – fick inte möjlighet att rösta i presidentvalet, då de bor i konfliktdrabbade områden. Valmyndigheten har beslutat att hålla vallokaler stängda i flera hundra byar.

Detta bedöms missgynna Kaboré, då han väntas samla flest röster på landsbygden.

I Ouagadougou finns tusentals människor som flytt våld i andra delar av landet och som lever under knapra förhållanden. Många har flytt utan identitetshandlingar, eller för den delen röstkort.

73-åriga Yompoco Ilboudo säger till Reuters att hon tvingades lämna sitt hem i Soum-provinsen i norr förra året, när beväpnade män attackerade byn. Hon fick dock med sig sina dokument för att kunna gå en femdagarsvandring till närmaste by.

– Jag vill att det här landet ska komma till rätta med sig självt, säger hon.

Ett stort antal soldater var utkommenderats i landet som skydd på valdagen.

Valet i huvudstaden har gått lugnt till, och inga större våldsamheter har rapporterats på andra håll heller.

Bakom våldsamheterna ligger främst jihadistiska grupper som associerar sig med terrorgruppen IS och al-Qaida. De underblåser i sin tur etniskt grundade konflikter i landet och har bland annat rekryterat många människor från fulanifolket.

Den illa rustade armén har lidit mängder av nederlag, även om motsatsen ofta hävdats från officiellt håll. Den har också anklagats för att attackera och döda civila.

Att möta våld med våld kan inte vara den enda lösningen, tycker president Kaborés valmotståndare.

– Endast militära handlingar har aldrig lyckats besegra terrorism i någon del av världen, säger Zéphirin Diabré enligt AFP.

Den inflytelserika tidigare kolonialmakten Frankrikes president Emmanuel Macron är av annan åsikt. Han försvarar den omfattande militära insats som Frankrike bedriver i Västafrika och utesluter dialog med motståndare som "fortsätter döda civila och soldater, inklusive våra soldater".

– Man talar inte med terroristerna. Man bekämpar dem, sade Macron i en intervju med veckotidningen Jeune Afrique i veckan.