Annons
Nyheter

Utskrattad diktator lämnar över till sonen

Han spelar in rapvideor, reser guldstatyer av sig själv, skjuter prick medan han cyklar och besegrar sina undersåtar i bowling. Folket är fattigt och förtryckt.
Nu lämnar Turkmenistans utskrattade diktator över makten till sin son för att enväldet ska bestå i årtionden.
Turkmenistan • Publicerad 12 mars 2022
"Dog diplomacy." Gurbanguly Berdymuchamedov tog med sig en turkmensk valp till Vladimir Putin när de två träffades i ryska Sotji 2017.
"Dog diplomacy." Gurbanguly Berdymuchamedov tog med sig en turkmensk valp till Vladimir Putin när de två träffades i ryska Sotji 2017.Foto: Alexei Druzhinin/Sputnik/Kreml (Pool)/AP/TT
Turkmenistans president Gurbanguly Berdymuchamedov (på bilden) lämnar över presidentmakten till sin son. Berdymuchamedov den yngre tycks inte vara lika benägen att visa sig på styva linan som sin far. Arkivbild.
Turkmenistans president Gurbanguly Berdymuchamedov (på bilden) lämnar över presidentmakten till sin son. Berdymuchamedov den yngre tycks inte vara lika benägen att visa sig på styva linan som sin far. Arkivbild.Foto: Alexander Versjinin/AP/TT
Turkmenistan ligger inklämt mellan Iran, Afghanistan, Uzbekistan, Kazakstan och Kaspiska havet.
Turkmenistan ligger inklämt mellan Iran, Afghanistan, Uzbekistan, Kazakstan och Kaspiska havet.Foto: Anna-Lena Lindqvist/TT
Den förgyllde Gurbanguly Berdymuchamedov till häst i Asjchabad. Den ersatte en förgylld Saparmurat Nijazov-staty, som långsamt snurrade för att ex-diktatorns ansikte hela tiden skulle vara riktat mot solen. Arkivbild.
Den förgyllde Gurbanguly Berdymuchamedov till häst i Asjchabad. Den ersatte en förgylld Saparmurat Nijazov-staty, som långsamt snurrade för att ex-diktatorns ansikte hela tiden skulle vara riktat mot solen. Arkivbild.Foto: Alexander Vershinin/AP/TT
Serdar Berdymuchamedov tar över presidentskapet från sin far, när en dynasti tar form i Turkmenistan. Arkivbild.
Serdar Berdymuchamedov tar över presidentskapet från sin far, när en dynasti tar form i Turkmenistan. Arkivbild.Foto: Sergei Grits/AP/TT

När Gurbanguly Berdymuchamedov klev in i maktens korridorer för första gången var det i egenskap av tandläkare.

Han hade fått i uppdrag att se till den dåvarande diktatorn Saparmurat Nijazovs tänder och gjorde uppenbarligen ett bra jobb. Med tiden blev han Nijazovs livmedikus. Sedan blev han hälsominister. Sedan vice premiärminister.

Annons

När Nijazov dog i en plötslig hjärtattack 2006 utlöstes en hård kamp bland maktaspiranterna i den turkmenska eliten. När röken hade lagt sig var det den döde diktatorns gamle tandläkare som stod kvar ensam i toppen. Och där har han stått kvar i 15 år.

– Han var skicklig på att spela ut de andra mot varandra, ungefär som Vladimir Putin, säger Torgny Hinnemo, erfaren journalist och tidigare analytiker vid utrikesdepartementet, med stor kännedom om tidigare Sovjetstater.

Planen är att makten ska behållas inom familjen. I det val som arrangeras i Turkmenistan finns egentligen bara en riktig kandidat: presidentens son Serdar Berdymuchamedov.

– Han har "groomats" under ganska lång tid, studerat och arbetat utomlands och haft ett svindlande antal officiella positioner på bara några år, säger Annette Bohr, som är analytiker inom Ryssland- och Eurasienprogrammet vid Chatham House-institutet i London.

– Han anses vara något mer beläst och skarpare än sin far.

Intensiva applåder

I den mån omvärlden intresserar sig för Turkmenistan handlar det oftast om den i dag 60-årige Gurbanguly Berdymuchamedovs vilja att visa upp sig när han göder en personkult kring sig själv. Filmklipp där han visar sig på styva linan är tacksamt rubrikstoff och väcker stor uppmärksamhet på nätet, där det hånfulla smeknamnet "Turkmenator" har etablerats.

Ibland gymmar han. I ett klipp från ett regeringsmöte lyfter han en skivstång av guld, medan ministrarna står på rad och applåderar.

Ibland spelar han in musikvideor. I en raplåt skanderar en syntspelande Berdymuchamedov och hans gitarrplinkande sonson "Turkmenistan, Turkmenistan ... life is so wonderful in motherland".

När det gick rykten om att Gurbanguly Berdymuchamedov hade avlidit härom året spreds snabbt en rad filmklipp för att bevisa motsatsen.

I ett kör diktatorn ett terrängfordon snabbt och dristigt i cirklar runt den brinnande naturgaskrater som kallas "Helvetesporten" i Karakumöknen. I ett annat slår han flera strike i bowling, medan hans undersåtar knappt får ned någon kägla. I ett tredje klipp visar han hur bra han är på att skjuta pistol på måltavlor medan han cyklar.

Annons

– Tyvärr får de här tokigheterna dominera, men många inser inte hur mycket människor där lider, säger Torgny Hinnemo.

Enligt ledarens officiella cv är han inte bara "arkadag" – folkets beskyddare – utan också expert inom en lång rad områden och författare till tiotals böcker. I huvudstaden Asjchabad har han låtit resa en staty av sig själv som en gyllene hästryttare på toppen av en vit marmorklippa.

Många har försvunnit

I Turkmenistan finns det inte längre någon som säger emot. Såväl Saparmurat Nijazov som Gurbanguly Berdymuchamedov har i omgångar gått väldigt hårt åt invånare med minsta invändning. Många har fördrivits i exil. Många andra har fängslats och försvunnit.

– Det är många, ovanligt många, där man inte vet vad som har hänt med dem, säger Torgny Hinnemo.

Internationella människorättsorganisationer är eniga om att Turkmenistan är en de värsta diktaturerna i världen. Landet har aldrig heller upplevt demokrati, påpekar Hinnemo.

Det är i dag en kleptokrati i ordets rätta bemärkelse, enligt Annette Bohr.

– Mer än Ryssland till och med. Det är några få inom eliten som har kunnat dela på kakan, landets avsevärda naturresurser, mellan sig. Det är en väldig systematisk korruption där man har beslagtagit det välstånd som tillhör folket, säger hon, och beskriver det vidare som att regimens människorättsbrott sker enligt konstens alla regler:

– Utomrättsliga frihetsberövanden och fängslanden, den näst intill totala avsaknaden av medborgerliga friheter, påtryckningar mot alla icke-statliga organisationer... "You name it".

Gas som trumfkort

Turkmenistan har bland de största naturgastillgångarna i världen. Det finansierar dels den stora och stränga säkerhetsapparaten som håller folket i schack, enligt Annette Bohr. Det får också andra länder att hålla god diplomatisk ton.

– Olja och gas gör ju att alla oavsett politisk hemvist, i öst eller väst, kommer krypande och ställer sig in för att göra affärer, säger Torgny Hinnemo.

Annons

Officiellt råder sedan ett antal år tillbaka "mäktighetens och glädjens era" i Turkmenistan. Att delar av landet drabbas av hungersnöd med jämna mellanrum och att mängder av turkmener emigrerar åskådliggörs inte alls. Det påstås ännu att covid-19 inte finns där.

När landets maktparti samlades för att nominera Serdar Berdymuchamedov till presidentposten hyllades han av samtliga närvarande. De statliga medierna, som mer liknar diktatorns dagböcker, lyfte fram sonens "utmärkta" ledarskap:

"Som en blygsam och sympatisk person, en god familjefar och en anhängare av hälsosam livsstil åtnjöt han sina kollegors respekt", skrevs det.

Berdymuchamedov den äldre kommer att bli kvar i andra maktroller i bakgrunden. Om det ska ske någon riktig förändring behöver hela systemet rämna, enligt Annette Bohr.

– Vi har sett många envälden som har varat i två-tre årtionden och som verkar väldigt stabila, tills de plötsligt inte är det. Det kan gå fort.

Fakta: Turkmenistan

Turkmenistan ligger i Centralasien, öster om Kaspiska havet. Landet har drygt sex miljoner invånare och huvudstaden heter Asjchabad (också stavad Asjgabat).

Den sandiga Karakumöknen sträcker sig över nästan hela landet och utöver det är merparten slättland. Där finns mycket naturgas och olja och Turkmenistan är en av världens största exportörer av naturgas.

Turkmenerna tros härstamma från turkiska och mongoliska klaner. På 1800-talet koloniserades området av Ryssland och mellan 1924 och 1991 var Turkmenistan en delrepublik i Sovjetunionen. Under den tiden förbjöds såväl islam som klantraditioner.

Efter Sovjetunionens fall klev Saparmurat Nijazov fram som det självständiga Turkmenistans diktator, med ett järngrepp om makten. Han odlade en excentrisk personkult kring sig själv där han bland annat lanserade en egenskriven bok – Ruhnama, "Själens bok" – som obligatorisk läsning för skolelever och offentliga tjänstemän.

Nijazov stiftade många märkliga lagar på eget bevåg: bland annat förbjöds balett och cirkus – som han dömde ut som icke-turkmenska fenomen – och män tilläts inte ha långt hår eller skägg.

Efter Nijazovs död år 2006 har Gurbanguly Berdymuchamedov tagit över maktapparaten och styrt på snarlikt vis. Landet bedöms i dag vara ett av världens mest slutna.

Det officiella språket är turkmeniska. Ryska är också vanligt, liksom flera centralasiatiska språk. Turkmeniskan skrivs i dag med det latinska alfabetet, men har tidigare skrivits med arabisk och kyrillisk skrift.

I östra Turkmenistan finns ruinerna av den antika och världsarvsklassade staden Merv. Mitt i Karakumöknen finns också den så kallade "Helvetesporten" – en stor krater med naturgas som har brunnit sedan 1971.

Källa: Utrikespolitiska institutet, Nationalencyklopedin

Fakta: Turkmenistan

Turkmenistan har hittills inte tillkännagivit ett enda fall av covid-19 i landet. Landet är förvisso väldigt isolerat, men dessa påståenden ifrågasätts med kraft i omvärlden.

I december 2020 beordrade president Gurbanguly Berdymuchamedov landets forskare att titta närmare på lakrits som medel för att förebygga alla eventuella "lungsjukdomar".

Detta förde han fram med hänvisning till att lakritsrot i vissa fall användes mot hosta under antiken. Berdymuchamedov gör sedan tidigare gällande att han skrivit åtskilliga fackböcker om medicinska växter.

Härom veckan rapporterade den statliga tidningen Neutrala Turkmenistan att forskarna nått resultat och funnit en metod för att baka bröd med lakrits i, för att skydda befolkningen mot covid-19. Det finns inga belägg alls för att det skulle göra någon skillnad, men en livsmedelskedja som lyder under myndigheterna har fått i uppdrag att börja baka och marknadsföra sådant bröd.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons