Annons
Nyheter

USA lyfter vapenrestriktioner mot Cypern

USA:s utrikesminister Mike Pompeo säger att man delvis ska lätta på landets vapenembargo mot Cypern. Beskedet möts med ilska från turkiskt håll.
Cypern/USA/Turkiet/Grekland • Publicerad 2 september 2020
USA:s utrikesminister Mike Pompeo. Arkivbild.
USA:s utrikesminister Mike Pompeo. Arkivbild.Foto: Susan Walsh/AP/TT

Under ett år kommer en del av USA:s vapenrestriktioner mot Cypern att upphöra, meddelar utrikesministern och "icke-dödliga" militära varor kommer att tillåtas för försäljning till önationen.

Efter en grekiskstödd militärkupp i Cypern 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet, så regeringen i söder representerar formellt hela landet.

Annons

1987 införde Washington vapenrestriktioner mot Cypern för att främja återföreningsarbetet samt undvika upprustning på ön.

Gasfynd i området

"Cypern är en viktig partner i östra Medelhavet. Jag är glad att meddela att vi fördjupar vårt säkerhetssamarbete", skriver Pompeo på Twitter. Från och med 1 oktober kommer det under ett år att vara tillåtet att förse Cypern med "icke-dödliga" militära varor samt att bistå med "försvarsinsatser".

Beslutet kommer då spänningar i östra Medelhavet mellan Natoländerna Turkiet och Grekland har eskalerat på grund av nyligen upptäckta gasfynd i området.

"Nödvändiga åtgärder"

Cyperns president Nicos Anastasiades skriver på Twitter efter ett telefonsamtal med Pompeo att han välkomnar beslutet. Medan Turkiets utrikesdepartement säger att USA:s nya hållning inte tar hänsyn till balansen på ön och att Ankara begär att beslutet ska omvärderas.

"Annars kommer Turkiet, som ett garantiland, att svara med nödvändiga åtgärder i linje med det juridiska och historiska ansvar som det har för att garantera det turkcypriotiska folkets säkerhet", heter det i ett uttalande.

Både Ankara och Aten säger sig vara redo att lösa tvisten genom dialog, men har inte visat någon kompromissvilja och båda länder har genomfört militära övningar i regionen.

Fakta: Långvarig dispyt

Turkiet och Grekland har bråkat om gränsdragningen i Medelhavet i årtionden. Mycket av spänningarna kan spåras tillbaka till deras tvist om Cypern.

Efter en grekiskstödd militärkupp på ön 1974 invaderade Turkiet den norra delen. Sedan dess har Cypern varit kluven i en grekcypriotisk sydlig del och en turkcypriotisk del i norr. Den turkcypriotiska delen är endast erkänd av Turkiet, så regeringen i söder representerar formellt hela landet.

De senaste åren har stora gasreserver upptäckts i havet utanför Cypern. Det har fått Cyperns regering, Grekland, Israel och Egypten att samarbeta för att få ut så mycket som möjligt av resurserna. Som en del av den överenskommelsen finns en plan på en 200 mil lång ledning som ska kunna transportera gas från östra Medelhavet till Europa – och som Turkiet har lämnats utanför.

Förra året ökade Turkiet sina borrningar i havet väster om Cypern. Turkiet har alltid argumenterat för att den delade öns resurser ska delas och säger sig skydda sina egna och turkcypriotiska intressen i gasfyndigheterna.

Spänningarna ökade ytterligare i november förra året när Turkiet och Libyens internationellt erkända regering skrev under ett avtal om en havsgräns, som innebär att Ankara får rätt att leta och borra efter olja och gas i ett stort område i Medelhavet. Men gränsen, som går nära den grekiska ön Kreta, skär genom ett område som såväl Grekland som Cypern gör anspråk på. Turkiet hävdar att avtalet är helt i linje med internationell rätt, vilket har tillbakavisats av experter.

Källor: BBC, Landguiden/UI

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons