Nya samtal stundar om kanslerstriden
Baerbock, som i sin ungdom var trampolingymnast på elitnivå, är statsvetare och jurist med inriktning på internationell rätt. Hon har ingen regeringserfarenhet på delstatsnivå, men har varit ordförande för partidistriktet i Brandenburg och även klimatpolitisk talesperson för förbundsdagsgruppen.
Det är första gången i De grönas fyrtioåriga historia som man går fram med en kanslerkandidat. Därmed utmanar partiet, som har medvind med runt 20 procents stöd i opinionsmätningarna, Merkels kristdemokratiska union om posten. Baerbock uppmanar nu väljarna att hjälpa partiet att ta sig förbi Merkels CDU.
– Vi vill leda den här regeringen, sade hon efter tillkännagivandet och tillade att det nu är upp till väljarna, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Nya CDU-samtal
De gröna har hanterat processen internt, till skillnad från kristdemokraterna där den nytillträdde CDU-basen Armin Laschet och hans bayerske rival Markus Söder ägnat sig åt en uppslitande strid inför öppen ridå. På måndagskvällen träffas partiet för ännu en runda av samtal för att nå en lösning på den bittra striden, enligt Laschet som manar samtliga parter att vara "respektfulla" mot varandra.
– Vi vet från USA vad det innebär med polariserade valkampanjer, och vi vet hur lång tid det tog och tar för en ny president att än en gång ena landet, sade han med hänvisning till USA:s president Joe Biden, enligt Reuters.
Kommer acceptera beslut
Som ledare av CDU hade Laschet i vanliga fall varit självskriven som tvåpartiblockets kanslerkandidat. Men Bayerns starke man Söder är betydligt mer populär bland tyskarna än sin rival – en färsk opinionsmätning från public service-bolaget ARD visar att 44 procent av befolkningen ser Söder som den mest kvalificerade CDU/CSU-kandidaten, att jämföra med Laschets 15-procentiga stöd.
Enligt Laschet bjöd han in CSU:s Söder till måndagens samtal, men fick nej. Samtidigt uppgav Söder att han kommer att acceptera beslutet om CDU väljer att stötta Laschet som kanslerkandidat.
Enligt de flesta bedömare är det fortfarande mest sannolikt att det efter valet i september blir en CDU/CSU-ledd regeringskoalition med De gröna som juniorpartner.
Bakgrund: Kohls och Adenauers parti
CDU (Christlich Demokratische Union Deutschlands) är Tysklands kristdemokrater, och ett av de två partier som traditionellt dominerat tysk politik (det andra är socialdemokratiska SPD).
CDU leddes mellan år 2000 och 2018 av Angela Merkel. På listan över tidigare partiledare finns bland andra förbundsrepublikens förste ledare Konrad Adenauer och återföreningskanslern Helmut Kohl.
Efter Merkels avgång som ordförande tillträdde Annegret Kramp-Karrenbauer, som dock blev kortvarig på posten. I januari valdes Armin Laschet, ministerpresident i Nordrhein-Westfalen, till ny partiledare, efter att med relativt knapp marginal ha besegrat den mer konservative kandidaten Friedrich Merz.
Politiskt är CDU ett brett, allmänborgerligt parti med en kristen grundsyn. Partiet förespråkar "social marknadsekonomi" (soziale Marktwirtschaft) och finns representerat i alla tyska förbundsländer förutom Bayern, där man har ett valtekniskt samarbete med CSU, som ofta ligger något till höger om CDU.
Bakgrund: Kohls och Adenauers parti
De gröna (på tyska Bündnis 90/Die Grünen) kom till i sin nuvarande form 1993, då det västtyska partiet De gröna gick samman med delar av den östtyska medborgarrörelsen. Det västtyska partiet grundades dock redan 1980, och kom in i förbundsdagen i Bonn 1983.
Mellan 1998 och 2005 bildade De gröna regering tillsammans med Socialdemokraterna (SPD) under ledning av Gerhard Schröder.
Partiet driver bland annat frågor om miljö, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Inför valet 2013 satsade man på att locka vänsterväljare genom att fokusera på fördelningspolitik, men tappade stöd jämfört med föregående val. Därefter har partiet tagit steg åt mitten.
Hösten 2017 gick partiet till val på en liberal asyl- och migrationspolitik. I valprogrammet krävde man också ett förbud mot icke avgasfria bilar från 2030, samt avskaffandet av sambeskattning för nya äktenskap och ett stopp för genmodifierade grödor.
I EU-valet 2019 nådde De gröna stora framgångar med 20,5 procent av rösterna, nära en fördubbling jämfört med EU-valet 2014, då partiet fick 10,7 procent.
Många bedömare tror att partiet kommer att ingå i nästa tyska koalitionsregering, antingen tillsammans med kristdemokratiska CDU/CSU eller i någon form av koalition med SPD.
Källa: Bundeszentrale für politische Bildung, TT
