Riksrätten: Trump rasande, demokrater taggade
Processledare Jamie Raskin och hans åtta kollegor väntas lägga fram detaljerade skäl för att Trump, genom eldiga tal och sitt framhärdande om valfusk, bär ansvar för den dödliga stormningen av Kapitolium den 6 januari.
– Om det här inte är ett brott som man kan ställas inför riksrätt för, då finns det inte några sådana brott, sade Marylanddemokraten Raskin redan i sitt inledningsanförande.
Kaotiska scener
Han har fått beröm av både demokrater och republikaner för sin starka öppning av riksrättsprocessen. Tidigt på premiärdagen visade han en 13 minuter lång video som fick de mest Trumplojala senatorer att stanna upp och titta.
Från kammarens storbildsskärm hördes expresidentens ord: "Om ni inte fajtas utav helvete kommer ni inte att ha ett land längre".
Så fylldes rummet av våldsamma, kaotiska scener från den den där dagen i januari då den ilskna folkmassan slog sig in i kongressbyggnaden, skanderandes Trumpvänliga slagord. Flera av åskådarna var själva där och lär ha i färskt minne hur de tvingades fly för sina liv.
Raskin sade också att Trump måste åtalas, trots att han avgått. Om inte skapas ett farligt prejudikat som innebär straffrihet för brott som begås av en president under dennes sista veckor i Vita huset, hävdade han.
Blev rasande
Argumentationen, i synnerhet videon, gjorde intryck på Donald Trump. Den förra presidenten var i sin bostad på klubben Mar-a-Lago i Florida när riksrätten tog sin början. Trots inplanerade möten lyckades han sätta på tv:n, och det han såg gjorde honom rasande.
På en skala mellan ett och tio, där tio är det argaste man kan tänka sig, var Trump en åtta, skriver tidningen The New York Times med hänvisning till källor som var nära honom.
Det var främst försvarsadvokat Bruce Castors osammanhängande, nära timslånga plädering som frustrerade honom. Att Castor dessutom berömde motståndarsidan och sa att den hade gjort ett "bra jobb", gjorde inte saken bättre, rapporterar Fox News, som anses stå expresidenten nära.
Den efterföljande försvararen David Schoen, gjorde ett mer effektivt jobb. Han anklagade Demokraterna för "politisk teater" och sa att riksrättsprocessen iscensatts för att motståndarpartiet känner rädsla för att möta Donald Trump i framtida val.
Men skadan var redan skedd.
"Bara svamlade"
En rad republikanska senatorer avfärdar försvarets premiärinsats som obegriplig och icke-organiserad, enligt medier.
Texassenatorn Ted Cruz, en av kammarens mest Trumplojala, sade enligt Fox News att åklagarsidan imponerade och att team Trump inte gjorde det "mest effektiva" jobbet. Texas andra senator, John Cornyn, klagade över att Bruce Castor "bara svamlade". Och Mainesenatorn Susan Collins sade sig vara perplex över att Castor inte förde fram någon begriplig argumentation.
Med start på onsdagskvällen svensk tid får Demokraterna nu två åttatimmarsdagar på sig att utveckla sitt åtal, något som väntas ske till stor del genom filminspelningar. Därefter är det försvarets tur att under lika lång tid ge sin syn på saken. Sedan har fyra timmar vikts för senatorernas frågor, innan kammaren fattar beslut om huruvida vittnen ska kallas.
Åtalspunkten mot Donald Trump lyder anstiftan till uppror. På tisdagen röstade senaten om huruvida det är grundlagsvidrigt att ställa en president som redan avgått inför riksrätt – ett argument Trumpsidan fört fram i förväg. Men 56 av kammarens 100 senatorer sade att så inte är fallet och gav därmed grönt ljus för rättegången.
Att Trump befinns skyldig är dock osannolikt, då det krävs två tredjedelars majoritet för fällande dom i ett riksrättsmål.
Bakgrund: Riksrätt och Donald Trump
Riksrättsprocessen mot expresident Donald Trump, hans andra, inleddes i senaten den 9 februari. Den enda punkten i riksrättsåtalet lyder "anstiftan till uppror". Det syftar på hans felaktiga påståenden om fusk i det senaste presidentvalet och det tal Trump höll kort innan hans anhängare stormade kongressen den 6 januari.
Riksrättsförfarandet finns beskrivet i USA:s grundlag som trädde i kraft 1789. I den första artikelns andra sektion står att "representanthuset ensamt har makt att ställa (någon) inför riksrätt" – något som enbart kräver enkel majoritet. I den tredje sektionen slås fast att enbart senaten har rätt att pröva sådana fall.
Vid sidan av presidenten kan högt uppsatta federala tjänstemän och domare ställas inför riksrätt. När det gäller presidenten kan denne avsättas av kongressen om han eller hon döms för "förräderi, bestickning eller andra allvarliga brott och förseelser".
För att döma och avsätta en president krävs att två tredjedelar av senaten, överhuset, röstar för. Donald Trump har ju dock redan avgått, därför har det tvistats om huruvida det är värt besväret – och i enlighet med grundlagen – att hålla riksrätt mot honom. I sammanhanget är det viktigt att senaten kan rösta igenom ett förbud mot att i framtiden inneha ett folkvalt ämbete, om expresidenten fälls.
Ingen amerikansk president har blivit avsatt genom riksrätt. Donald Trump (2019–20), Bill Clinton (1998) och Andrew Johnson (1868) blev formellt anklagade av representanthuset, men friades av senaten. I Richard Nixons fall 1974, efter Watergateskandalen, hade riksrättsprocessen inletts men han avgick innan anklagelsepunkterna hann röstas igenom.
Vid den förra riksrätten mot Donald Trump anklagades han för att ha pressat Ukrainas styre för att uppnå egen politisk vinning, anklagelser han friades från. Han är den ende i USA som ställts inför riksrätt två gånger och den ende president som ställts inför rätta efter att han lämnat Vita huset.
Källor: USA:s grundlag, History.com, The New York Times, Findlaw.com, The New Yorker
