Annons
Nyheter

Man utvisades till Turkiet – fängslades direkt

En man har fängslats i Turkiet efter att ha utvisats från Sverige. Hans asylansökan avslogs förra året.
Enligt Turkietexperten Paul Levin lär beskedet tas emot med öppna armar av Ankara.
Samhälle • Publicerad 3 december 2022
Mannen landade i Istanbul under fredagen efter att ha utvisats från Sverige. Arkivbild.Foto: Craig Ruttle/AP/TT

Mannen, som kom till Sverige 2015, hade ansökt om uppehållstillstånd efter att ha dömts till fängelse i sex år och tio månader av en turkisk domstol för samröre med terrorstämplade kurdiska organisationen PKK, skriver nyhetsbyrån AFP med hänvisning till turkiska medier.

Enligt den statligt styrda nyhetsbyrån Anatolia greps han av svensk polis och sattes kort därpå på ett plan till Istanbul, där han landade på fredagen.

Annons

I samband med ankomsten till Turkiet blev han gripen på nytt och fördes till domstol, där man beslutade att han skulle fängslas.

Utvisningen bekräftas av mannens tidigare juridiska ombud , Abdullah Deveci.

– Jag talade senast med honom i torsdags kväll. I går morse försökte jag ringa honom under flera timmar, men fick inget svar. På kvällen nåddes jag av att utvisningen hade verkställts. Det är fruktansvärt. Det berör inte bara honom, det berör framför allt svenska demokratin och mänskliga rättigheter, säger Deveci till TT.

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) säger till SVT Nyheter att hon i egenskap av statsråd inte kan lämna någon närmare kommentar eftersom det handlar om ett myndighetsbeslut i ett enskilt ärende.

På lördagskvällen rapporterar SVT:s Rapport att ytterligare en person utvisades under fredagen, uppgifter som bekräftas av Migrationsverket. Detaljerna om detta ärende är för närvarande okända.

Avtal med Turkiet

Sverige och Finland träffade som en del av ländernas Natoansökan ett trilateralt avtal med Turkiet i juni. Där finns bland annat en punkt om att Sverige och Finland ska behandla Turkiets begäran om utlämningar av personer som misstänks för terrorbrott i landet.

Mannen som nu utvisats fick avslag på sin asylansökan 2021, alltså innan Natoprocessen inleddes. Att han utvisas just nu skulle kunna ha med den svenska ansökan att göra, säger Paul Levin, föreståndare vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

– Det är mycket möjligt att det så att säga utgör bakgrunden till att Migrationsverket hanterar de här ärendena skyndsamt.

– En annan fråga är om Migrationsverket i sin bedömning av de individuella fallen låter sig påverkas av den svenska Natoprocessen. Det vore förstås djupt problematiskt, men i dagsläget kan jag inte säga att jag har evidens nog för att göra en sådan tolkning.

"Expansiv terrorlagstiftning"

Turkiet kritiseras regelbundet för brister i rättssäkerheten, Europadomstolen har exempelvis vid flera tillfällen slagit fast att aktivister i landet fängslat på politisk grund.

Annons

– Man har också en expansiv terrorlagstiftning som man delvis använder mot politiska motståndare. Som en person som följer Turkiet noga känns det obehagligt att vi utvisar personer dit.

Levin påpekar också att Högsta domstolen (HD) i Sverige konsekvent nekat utlämningar till Turkiet med hänvisning till just bristande rättssäkerhet och även risk för tortyr.

– Med förbehåll för att jag inte är jurist eller expert på migrationsrätt tycker jag det är lite märkligt att Migrationsverket gör en annan bedömning än HD gällande möjligheten att utvisa personer till Turkiet.

Flera experter har sedan tidigare gjort bedömningen att den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan medvetet drar ut på Natoprocessen för att vinna politiska poänger på hemmaplan.

"Del av spel"

Sannolikt blir även den senaste utvisningen från Sverige en del av detta spel, säger Paul Levin, som anser att det faktum att det handlar om en utvisning och inte en utlämning antagligen inte spelar så stor roll.

– Vi har redan sett hur turkiska medier har uppmärksammat det här, så nog tror jag att detta är något som Erdogan sätter ett värde på.

Han tar det inte för osannolikt att de svenska utvisningarna kan komma att fortsätta i relativt snabb takt.

– Det finns ett antal fall där man väntar på verkställandet av besluten. Och med tanke på att det trilaterala avtalet säger att svenska myndigheter ska behandla dessa fall skyndsamt är det inte alls otänkbart.

TT har sökt Migrationsverket för en kommentar, men myndigheten hänvisar till att man inte har möjlighet att kommentera enskilda fall under helger.

Fakta: PKK

Kurdistans arbetarparti (PKK) grundades 1978 som ett marxistiskt parti.

Rörelsens mål var en kurdisk stat i sydöstra Turkiet samt angränsande delar av grannländer.

1984 tog PKK till vapen mot den turkiska staten i kampen för självständighet.

PKK är terrorstämplat av Turkiet, EU och USA.

År 2015 beräknades runt 45 000 människor ha dödats under 30 års strider mellan turkisk militär och PKK.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons