Oro för nya regeringens klimatpolitik

– Sverige ska klara klimatomställningen. Vi ska uppfylla vår del av Parisavtalet, men utan att slå sönder företag och svenska familjers ekonomi. Då är målet framåt elektrifiering och vägen dit stavas kärnkraft, sade Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch under partiernas gemensamma pressträff.

Klimatavsnittet tar inget stort utrymme i den överenskommelse som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna presenterade på fredagen. Utbyggd kärnkraft, fler laddstolpar och satsningar på koldioxidinfångning är några av inslagen.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och tidigare medlem i Klimatpolitiska rådet, menar att förslagen är bra men han ser inte hur förslagen omfattar hela samhällets klimatomställning.

– Det finns en stor satsning på mer kärnkraft samtidigt som förutsättningarna för förnybar energi minskar. Det finns en risk med överenskommelsen för en ambitionsminskning i Sveriges klimatarbete, säger han.

Han reagerar bland annat på att det står i programmet att man ska likställa alla energislag.

– Det innebär att man tappar styrningen i energiomställningen. Målen för energieffektiviseringen för både hushållen och samhället i stort skulle ha kunnat vara mer ambitiösa. Forskningen visar att det finns mycket att hämta där säger han.

Det energipolitiska målet ändras också från 100 procent ”förnybart” till 100 procent ”fossilfritt”.

I överenskommelsen mellan de fyra partierna får utbyggnaden av laddinfrastrukturen stort fokus. Partierna vill att ett stöd ska fördelas mellan publika laddstolpar för lätt trafik och stöd till elektrifiering av tunga transporter. Det ska särskilt satsas på att stötta utbyggnaden ibland annat glesbygden.

I överenskommelsen skriver partierna också att koldioxidinfångning (CCS) ska genomföras. Bland annat ska Energimyndigheten ges i uppdrag att utforma styrmedel för CCS, för att stötta omställningen av cementfabriker och raffinaderier.

– CCS behövs men det bör enligt min uppfattning vara mer av tillägg, inte huvudfokus i klimatpolitiken. Det är viktigt att utsläppen minskar och CCS är som bäst ett komplement, säger Markku Rummukainen.

Vad det utlovade högkostnadsskyddet för el får för klimateffekter är svårt att säga innan detaljerna är klara, men risken är att det inte bidrar till en mer återhållsam elanvändning,enligt Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskydddsföreningen.

– För att inte bidra till höjda elpriser är det mycket viktigt att det nya högkostnadsskyddet för elpriser utformas så att det inte stimulerar ökad elkonsumtion, vilket ytterligare skulle driva upp priserna. Att ge generella stöd som inte gynnar de som minskar sin energiförbrukning riskerar att minska incitamentet att göra det, säger hon och fortsätter:

– De vill också minimera reduktionsplikten, och sammantaget känner jag mig djupt oroad över hur vi ska nå våra klimatmål i Sverige utifrån den här överenskommelsen.

I överenskommelsen står att "I samarbetsprojektet Klimat och energi är departementet för energifrågor huvudansvarigt".

– Det är lite svårtytt. Betyder det en omorganisering så att klimatfrågan lyfts från miljödepartementet och hur kommer det att påverka styrningen över politikområdena? frågar sig Markku Rummukainen.

Ytterligare en del i klimatöverenskommelsen handlar om miljötillståndsprocesserna. De ska enligt partierna förenklas och kortas och en utredning ska tillsättas för att se över processerna. Det är positivt att processerna ses över enligt Markku Rummukainen, men ett fokus på näringsliv och energiproduktion kan få negativa konsekvenser om det sker på bekostnad av klimat och miljö.

I överenskommelsen heter det också att vattenkraftens omprövning ska pausas och att avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion ska ses över. Vindkraft ska fortsätta att vara en viktig del i energipolitiken men utgör inte basen.