Smittskyddsläkare varnar för egentester

Hur man provtar för covid-19 skiljer sig åt i landet där regionerna ofta har satsat på en av två strategier för hur proverna ska tas. Antigen har de satsat på egentester i hemmet, eller så låter de personer med symtom på covid-19 gå till en vårdcentral eller en speciell provtagningsenhet där proverna tas av utbildad personal, skriver Svenska Dagbladet.

– Låter man folk ta provet själv blir risken för ett falskt negativt svar märkbart större, säger Britt Åkerlind, smittskyddsläkare i region Östergötland, till tidningen.

Risken för att patienten får veta att han eller hon inte har sjukdomen, fast så är fallet, är alltså större om man gör testet själv, menar hon.

– Om man gör det själv petar man oftast lite försiktigt med pinnen ganska långt fram i näsan och inte bak vid näsväggen som professionell vårdpersonal siktar in sig på, säger hon.

Samma sak om provet tas i halsen, där många har väldigt starka kräkreflexer och därför ofta inte når svalgväggen.

– Då fångar man kanske inte upp de mikroorganismer som finns där och svaret blir negativt, säger Britt Åkerlind.

I exempelvis Stockholm, Skåne, Västmanland och Kalmar har man uppmuntrat människor till egenprovtagningar, något Östergötland, Västra Götaland och Jämtland/Härjedalen säger nej till.

– Vi valde väg ganska tidigt under pandemin. Det är ju ett nytt virus och då ville vi optimera chanserna att komma så nära sanningen som möjligt, säger Britt Åkerlind.

Maria Rotzén Östlund, tillförordnad smittskyddsläkare i Region Stockholm, anser dock att skillnaden i träffsäkerhet är liten. Dessutom hade Stockholm andra förutsättningar än Östergötland.

– I Stockholm ville vi inte ha en massa sjuka personer som var tvungna att ta sig till ett särskilt provtagningsställe. Vi hade också stor brist på skyddsutrustning för personalen och då bestämde vi redan veckan efter påsk att satsa på egentester, säger hon till Svenska Dagbladet.

Enligt Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, blir träffsäkerheten om provtagningen utförs av professionell personal cirka 90 procent, och "aningen lägre" om den utförs av patienten själv eller någon anhörig.