Radarundersökning visar nya detaljer om Estonia

I juli genomförde haverikommissionerna i Estland och Sverige utredningsåtgärder på olycksplatsen för Estonias förlisning där man undersökte fartyget och bottenförhållandena med ekolod och sonarutrustning.

Vid undersökningarna kunde haverikommissionen bekräfta de två hål som filmats av dokumentärfilmare och dokumentera ytterligare skador på vraket.

All data har ännu inte analyserats, men nu offentliggörs resultaten från den del av undersökningen som gjordes med så kallad svepsonar (undervattensradar).

Enligt slutsatserna i rapporten, som delvis bekräftar vad som tidigare varit känt sedan i somras, finns bland annat en 2,8 meter lång spricka ovanför aktern på babordssidan.

– I rapporten kan man bland annat se sprickan i aktern. Det var också med den här undersökningsutrustningen som vi först upptäckte att det var öppet in på bildäck och sedan har vi gått ner med kamera och verifierat att bogrampen har lossnat, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission.

Det finns också ett "dike" på fartygets ena sida, ovanför skrovet, som är mellan åtta och tolv meter brett. Rapporten konstaterar också att ett område på fartygets däck verkar ha glidit nedåt och inte längre är i linje med resten av däcket.

Utöver det pekas ett ställe på fartygets skrov ut som "ett intressant område", men Jonas Bäckstrand menar att uppgifterna måste verifieras.

– Det är sådant som på ett eller annat sätt ser intressant ut utifrån den här undersökningsmetodiken och som man behöver titta närmare på för att avgöra om det är skador eller inte. Det kan vara helt naturliga saker som gör att det ser konstigt ut.

I rapporten framgår det också att de två misstänkta sprickor som blev kända i somras vid en närmare analys har visat sig vara svetsfogar, som har synts som en rad på ekolodsbilden.

– Jag har hela tiden sagt att de sprickor som det då spekulerades om i media kan inte jag bekräfta att jag har sett. Däremot har vi sett andra skador och deformationer på skrovet och det har vi också gått ut med. Både de här två hålen som dokumentärfilmarna hittade för ett år sedan, men också andra deformationer, säger Jonas Bäckstrand.

Hur och när skadorna på fartyget har uppkommit och varför bogvisiret har lossnat är frågor som Haverikommissionen kommer att behöva utreda närmare innan man kan dra några säkra slutsatser. Vid undersökningarna i somras upptäcktes det att partier av botten i närheten av vraket bestod av sten i högre utsträckning än vad som tidigare varit känt.

– Fartyget har legat på botten i 27 år, så det går inte obemärkt förbi, men vi kommer att återkomma till det i närmare analyser så småningom. Den här rapporten är en del av det material som kommer ligga till grund för det framtida arbetet.

Enligt Jonas Bäckstrand är det dock för tidigt att svara på vilken betydelse rapporten kan få. Syftet med sommarens förstudie är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket.

Statens haverikommission väntar nu på ytterligare en rapport med analyserade data från Stockholms universitet. Det planeras också fler undersökningar av fartyget, bland annat en fotodokumentation av hålen i skrovet under våren 2022.