Så ska fusket med lönegarantin stoppas

Lönegarantin är en form av ersättning som staten betalar ut när ett företag gått i konkurs eller går igenom en rekonstruktion, för att kompensera anställda som inte får ut lön av sin arbetsgivare. I fjol ökade statens utgifter för lönegarantin med nästan en miljard kronor från 2019, till cirka 3 miljarder kronor.

Regeringen vill nu se över regelverket för att stoppa fusket i systemet, som man menar är utbrett.

– Myndigheternas bedömning är att 7–10 procent av de här 3 miljarderna betalas ut felaktigt. Det handlar om hundratals miljoner varje år, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

Regeringen ger därför Skatteverket i uppdrag att titta på vad som krävs för att myndigheten ska kunna ta över ansvaret för lönegarantin. Myndigheten ska också utreda och föreslå åtgärder för att effektivisera kontrollen och hindra felaktiga utbetalningar.

– Det är en viktig prioritering att stoppa välfärdsfusket. Varenda skattekrona som betalas ut felaktigt är en stöld från det gemensamma och det här är pengar som i stället ska gå till skola, sjukvård och äldreomsorg, säger Eva Nordmark.

Enligt arbetsmarknadsministern kan kriminella aktörer fuska till sig stödet på flera olika sätt.

– Det myndigheterna kan se är att man bland annat använder falska eller kapade identiteter för att ge sken av att företaget haft fler anställda, eller anger att anställda har haft högre löner för att kunna utnyttja lönegarantisystemet maximalt.

I dag är det sju av länsstyrelserna som betalar ut ersättningen. Att samla ansvaret hos en myndighet skulle bidra till ett mer effektivt system, menar Eva Nordmark, som också framhåller att Skatteverket har en gedigen kunskap om inbetalningar och utbetalningar.

– Det har visat sig vara svårt att kräva tillbaka pengar när fel har upptäckts i efterhand. Det är därför jättebra att Skatteverket tittar på vilka rättsliga hinder som står i vägen för att komma till rätta med problemet.

Skatteverket ska redovisa sitt uppdrag senast den 3 juni 2022.