Så ska Afghanistanbiståndet hamna rätt
"Inte en spänn ska gå till talibanerna!" twittrade utrikesminister Ann Linde i mitten av augusti. Men om talibanerna styr landet och kontrollerar staten blir det svårt att kringgå rörelsen helt.
Formuleringen "inte en spänn" innebär att inga biståndsinsatser ska gå till att stötta talibanstyret eller hamna i deras händer, säger biståndsminister Per Olsson Fridh.
– Vi måste upprätta mekanismer som säkerställer att vi kan följa varje krona som vi betalar ut i FN-systemet eller de fonder som kommer att finnas, att de leder till insatser till det afghanska folket och inte landar i statsapparaten. Det måste vara möjligt att skapa den typen av struktur, det tror jag att det är.
Han poängterar att det är en väldigt liten andel av det svenska biståndet i världen som går till statsapparater.
Bättre än det sämsta
Hur framtiden blir beror på vilken typ av regering som nu kommer i Afghanistan. Om den till exempel har sanktionslistade eller terrorlistade medlemmar kommer Världsbankens arbete i landet att bli omöjligt, säger Per Olsson Fridh.
– Vi kan inte kan ställa in oss på att hitta ett arbetssätt i något sorts "best case scenario". Jag hoppas att vi ska hitta något som blir bättre än det sämsta tänkbara i Afghanistan.
Sverige diskuterar i nuläget med andra givarländer inom EU, Världsbanken och FN om hur ett långsiktigt bistånd till Afghanistan ska kunna utformas utan att legitimera eller ge stöd till talibanerna och deras styre.
Det svenska bistånd som var tänkt att gå till den afghanska staten har för i år riktats om till humanitära insatser.
– Det behövs tält och matpaket och internflyktingar behöver hjälp, men på sikt behöver de att världen hittar tillbaka till ett långsiktigt bistånd, säger Per Olsson Fridh.
Krockar väntas
Enligt honom har talibanerna ett stort ansvar för att det ska bli möjligt för internationella givare att hjälpa folket.
– Men det kommer att vara svårt. Politiska och humanitära principer kommer att krocka, och det kommer säkert att vara en hel del tuffa avvägningar och kompromisser som kommer att ta tid att värka fram.
För den afghanska befolkningen är det mycket som står på spel. Framsteg har gjorts de senaste 20 åren, bland annat inom vård och utbildning.
– Vi vet att befolkningen i Afghanistan under talibanernas styre på 90-talet levde i skräck och rädsla, och så ska ingen behöva ha det. Vi är skyldiga att göra vårt för att det inte ska bli så igen för den afghanska befolkningen, säger Per Olsson Fridh.
