Så får katten sin vilja igenom

Katten spinner på ett särskilt, irriterande sätt för att få sin matskål fylld.

– De lär sig att låta på det här sättet därför att det ger dem vad de vill ha, och sedan fortsätter de att göra det med stor framgång, säger zoologen Karen McComb vid brittiska vid University of Sussex.

När katten tigger mat, eller överhuvudtaget försöker få matte eller husse att uppfylla dess önskningar, använder den ett spinnande som är starkare och mer högfrekvent än det vanliga, belåtna. Den lägger också in ett gnällande ljud, inte olikt ett jamande, som råkar ha samma frekvens som gråten från ett spädbarn. Vi människor uppfattar lätet som irriterande, pockande och svårt att bortse ifrån, visar McCombs studie som är publicerad i vetenskapstidskriften Current Biology.

Få forskare har studerat hur tamkatten kommunicerar med människan i det som i stor utsträckning har blivit dess naturliga miljö, hemmet. McComb, känd för sina tidigare studier av bland annat kommunikationen mellan hästar, dovhjortar och elefanter, är ett undantag.

Det hela började med hennes egen katt Pepo, som i likhet med många innekatter har för vana att väcka matte på morgnarna genom att trampa runt i sängen och spinna enträget. Dags för mat! Bara att kliva upp.

– Det här tiggande spinnandet är förmodligen lättare att acceptera för oss människor än ett uttalat jamande. En katt som jamar löper nog större risk att bli utslängd från sovrummet än med en katt som spinner, säger Karen McComb, som beslöt att låta dokumentera tio tamkatters spinnande i olika situationer. Ljuden spelades sedan upp för 50 försökspersoner.

Normalt sett spinner katten med ett lågfrekvent ljud på cirka 27 hertz, vilket studiedeltagarna genomgående tolkade som ett mycket behagligt läte. Men när katten tigger använder den mer energi för att få fram ljudet, den överdriver och lägger dessutom in det jamande lätet som har en frekvens på cirka 380 hertz. Ett hungrigt spädbarn gråter i ett frekvensintervall på 300–600 hertz, noterar McComb i sin artikel.

Irriterande, var också studiedeltagarnas samlade omdöme om ljudet från katterna som spann framför sin tomma matskål. Kattägarna var säkrare i sina bedömningar vilket blev ännu tydligare sedan det särskilda gnällande och högfrekventa jamljudet hade maskerats. Övning i kattkommunikation ger färdighet, således.

Varför katten spinner är i mångt och mycket en gåta. Forskarna vet hur ljudet uppstår, men inte exakt vilken funktion det fyller. Kattungar spinner när de diar, och förmodligen är ljudet en signal om att djuret är ofarligt och vänligt sinnat.

– Den ursprungliga orsaken till att man har kommunikation över huvud taget är att man har någon form av socialt liv där man behöver kommunicera främst med artfränder, säger etolog Ingrid Redbo vid Uppsala universitet.

Katter spinner inte bara när de njuter – eller tigger. De kan också spinna när de är svårt sjuka, döende, eller har ont.

– Det är ju inte så att de spinner bara när de har det jättemysigt. Väldigt stressade katter kan spinna. Man kan ju spekulera i om spinnandet är någon form av aggressionsdämpande, lugnande signal som kan hjälpa katten när den är väldigt utsatt, säger Ingrid Redbo.