Riksbankens obligationsköp ska granskas

Beslutet om granskningen kommer sedan Svenska Dagbladet rapporterat om att flera ledamöter i Riksbanksdirektionen, däribland Stefan Ingves, ägt aktier i bolag som Riksbanken köpt företagsobligationer i.

"Med anledning av uppgifterna i media har vi beslutat att göra en utökad granskning av direktionsledamöterna", skriver Susanne Eberstein (S), fullmäktiges ordförande, i en kommentar.

Granskningen – som omfattar transaktioner under åren 2020 och 2021 – ska vara klar om lite drygt en månad. Den ska redovisas i samband med riksbanksfullmäktiges nästa sammanträde den 17 december.

Revisionsbyrån KPMG kommer att bistå fullmäktiges stab i arbetet.

Syftet med granskningen är inte att se över regelverket i sig utan att med hjälp av direktionsledamöternas rapportering till riksdagen om sina innehav se om gällande regelverk har följts, enligt fullmäktiges vice ordförande Michael Lundholm (M).

– Här gäller det att titta på de rapporter som lämnats in till riksdagen och sedan göra en bedömning om det har varit jäv, säger han.

Skulle allvarliga överträdelser av jävsreglerna ha begåtts kan fullmäktige avsätta ledamöter i riksbankens direktion och/eller anmäla eventuella misstänkta brott till åklagare.

– Jag ser inte att vi befinner oss i närheten av något sådant, men det är de teoretiska möjligheter som finns, säger Lundholm.

Utifrån de muntliga redogörelser som Lundholm har tagit del av hittills ser han inga tecken på att det föreligger jäv i samband med obligationsköpen.

– Men nu har vi beslutat att göra den här undersökningen för att få ett ordentligt underlag.

Enligt Lundholm kommer fullmäktige oavsett vad granskningen visar göra en avrapportering till riksdagens finansutskott om vad som kommit fram.

Finansutskottet har i sin tur redan beslutat att kalla Stefan Ingves till en utfrågning i kölvattnet på Svenska Dagbladets rapportering.

Även vice riksbankschef Cecilia Skingsleys ska enligt tidningen ha aktier i företag som kan ha gynnats av Riksbankens obligationsköp.

Granskningen som fullmäktige nu initierar blir ett första skarpt test av regelverket för ledamöterna i Riksbankens direktion och deras innehav av aktier, fonder eller andra värdepapper, enligt Lundholm. Frågan har aktualiserats sedan Riksbanken våren 2020 – som stödåtgärd i pandemin – inledde omstridda stödköp av obligationer och certifikat utställda av företag.

Enligt uppgifter till TT ska Stefan Ingves innehav i aktier, som det har rapporterats om, i princip varit oförändrat sedan han tillträdde. Aktierna ska härröra från ett arv och transaktioner från tiden före det att Ingves började som riksbankschef 2006.

I somras presenterade Riksbanken en egen översyn av hur regelverket fungerat för de anställda under den berörda perioden, vilket har föranlett ett beslut om en intern revision av de egna reglerna som ännu pågår.

Riksbankens köp av obligationer och certifikat görs utifrån riktlinjer och allmänna kriterier som beslutas av direktionen. Men exakt vilka värdepapper som köps och tajmingen för transaktionerna avgörs av avdelningschefer på Riksbanken, under ledning av Heidi Elmér, som är chef för avdelningen för marknader.