Riksbanken höjer och flaggar för mer

– Inflationen går åt rätt håll, den har gått nedåt men den är fortfarande för hög, motiverar riksbankschefen Erik Thedéen beslutet på dagens pressträff.

Kronan stärktes initialt, men tappade i eftermiddagshandeln höjd – särskilt mot dollarn. Börsen, som redan före beskedet föll, reagerade inte nämnvärt.

Beslutet om ytterligare en räntehöjning fattades av en enhällig direktion.

Riksbankens prognos för sin egen styrränta justeras upp något, till ett snitt på 4,03 procent i fjärde kvartalet i år och 4,10 procent i tredje kvartalet nästa år. Ett år efter det ligger prognosen på 4,04 procent och i tredje kvartalet 2026 – det vill säga om tre år – räknar Riksbanken med att styrräntan ligger på i snitt 3,69 procent.

– Många inhemska priser ökar i alltför hög takt, framförallt tjänstepriserna där vi tror att penningpolitiken kan ha effekt. Den svaga kronan bidrar också till inflationen och till att den stiger mer, säger Thedéen.

Räntehöjningen är den åttonde på lika många möten och för att hitta en högre styrränta i Sverige än dagens får man gå tillbaka till oktober 2008.

Riksbanken och Erik Thedéen poängterar samtidigt att räntehöjningarna får konsekvenser för svenska hushåll.

– Det är många som har det tufft för att vi höjer räntan och det är en prövande tid för svenska hushåll, säger han.

I ett separat pressmeddelande meddelar Riksbanken att man kommer att säkra delar av valutareserven, vilket i praktiken innebär att Riksbanken kommer att köpa kronor för utländsk valuta.

I praktiken innebär detta beslut att Riksbanken kommer att köpa 18-25 miljarder kronor per månad från och med nästa vecka, upp till totalt 100 miljarder kronor.

– Vår bedömning är att kronan är undervärderad och en svag krona bidrar till hög inflation. Det är vårt fokus men vi har inget mål för växelkursen. Vi vet historiskt att det svänger från ett år till ett annat. Det kan svänga och ganska fort. Vår bedömning är att förstärkningen kan komma och med viss kraft, säger han.

Riksbanken meddelar även att man kommer att öka antalet penningpolitiska möten 2024 till åtta, mot fem möten per år i nuläget.

– Vi menar på att det här kommer att underlätta att anpassa penningpolitiken. Det ger också en möjlighet att ge en samlad syn på läget, motiverar Thedéen.