Annons
Nyheter

Regeringen vill styra om skolval

Regeringen avsätter en miljard kronor till skolväsendet nästa år. Dessutom vill regeringen göra om skolvalssystemet för att få en mindre segregerad skola. Men några besked hur det nya systemet ska se ut ges inte ännu.
Utbildning • Publicerad 10 september 2021
Utbildningsminister Anna Ekström (S) under presentationen av budgetnyheter.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) under presentationen av budgetnyheter.Foto: Duygu Getiren/TT

Regeringen vill alltså förstärka det statliga stödet till skolväsendet med en miljard kronor nästa år. Pengar som kan användas till ökad undervisningstid och mer stöd till behövande elever, för att säkerställa att eleverna får ta igen sådant de missat under pandemin och fjärrundervisning.

– Syftet med denna skolmiljard är att bidra till goda förutsättningar för kommunerna att säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) på en presskonferens.

Nytt skolval

Annons

På pressträffen lyfte hon också segregeringen i skolan, och gjorde klart att regeringen tänker gå vidare med ett nytt system för hur elever och deras föräldrar kan välja och få plats på en viss skola. Även fördelningen av skolpengen ska ändras, är regeringens plan.

– Skolvalet behöver utvecklas och göras rättvist för alla elever. Elever ska kunna välja skola, men skolor ska aldrig kunna välja elever, säger Anna Ekström.

– Det marknadsexperiment som präglat skolan sedan 1990-talet har nått vägs ände. Marknadskrafterna ska inte sitta i förarsätet och styra skolan, säger hon.

Planen är en proposition under våren 2022, men Ekström undvek att precisera hur lagförslaget ska utformas – frågan är kontroversiell.

– Vi ger inga tydliga besked i dag. De kommer när vi lägger en lagrådsremiss längre fram, säger Ekström.

Hoppas på stöd

I utredningen som ligger till grund för regeringens politik föreslogs ett gemensamt antagningssystem för alla skolor – kommunala och fristående – och att kötiden till friskolor avskaffas. Det ska alltså inte vara möjligt att sätta ett spädbarn i kö till en populär skola. Så långt är Ekström tydlig: Hon säger att det är hennes ambition att gå vidare med förslaget och att hon ska diskutera frågan med Centern och Liberalerna.

– Jag hoppas att jag kan få stöd för detta. Jag ser att flera partier sett problemet med dagens kötid, och jag hoppas att vi kan finna en lösning. Alla föräldrar kan inte sitta vid en dator och bevaka en köplats, säger Ekström.

Kvotering

Utredaren föreslog också kvotering, för att få elever med olika social bakgrund i samma skola. Det förslaget har mött mycket kritik.

– Jag kan konstatera att förslaget om kvotering fått ett blandat mottagande bland remissinstanserna. Om vi ska gå vidare eller inte – vi får vänta och se. I dag ger jag inga besked om detaljer, säger Anna Ekström.

I remissomgången varnade Diskrimineringsombudsmannen för att kvotering av elever kan strida mot diskrimineringslagen.

Annons

– Jag vill inte låsa fast mig genom att säga att ett kvotsystem är absolut nödvändigt. Däremot ser jag väldigt starka argument mot kötid, säger Ekström.

I utredningen föreslogs också avdrag på skolpengen till friskolor i förhållande till de kommunala skolorna. Kommunerna har nämligen ett ansvar för att kunna bereda elever plats i en kommunal skola. Ekström hoppas på stöd:

– Debatten har rört sig i den frågan. Både Liberalerna och Centern har uttryckt på så sätt att de inser problemen med dagens ordning. Jag hoppas verkligen få riksdagens stöd för en fördelning av skolpengen så att det stora skolkoncernerna inte får betalt för ett ansvar de inte tar, säger Anna Ekström.

Fakta: Några av budgetförslagen på utbildningsområdet

Statliga stödet till skolväsendet förstärks med 1 miljard kronor för 2022.

Likvärdighetsbidraget förstärks stegvis, nästa år med 323,5 miljoner kronor.

Försök med kortare KPU (kompletterande pedagogisk utbildning för personer med akademisk utbildning). 42 miljoner kronor nästa år, 89 miljoner 2023 och 106 miljoner 2024-2027.

Ett nytt skolvalssystem, med gemensamt antagningssystem för fristående och kommunala skolor: 70 miljoner kronor 2022.

Extra studietid och utvidgad lovskola: 121 miljoner kronor nästa år.

Elever på gymnasiets yrkesprogram garanteras att kunna läsa kurser som ger grundläggande högskolebehörighet, dock med möjlighet att välja bort dessa. Kommunerna kompenseras med 59 miljoner kronor 2024.

Källa: Utbildningsdepartementet

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons