Annons
Nyheter

Rättegången mot Noury inledd – hävdar tortyr

Det blev en dramatisk inledning av hovrättsförhandlingen mot Hamid Noury, livstidsdömd för grovt folkrättsbrott och mord i Iran.
Efter att ha kysst koranen krävde han att få ordet och anklagade därefter häktet för tortyrliknande behandling. Till slut fick han ledas ut ur salen.
Brott • Publicerad 11 januari 2023
Hamid Noury dömdes i tingsrätten för mord och folkrättsbrott i Iran till livstids fängelse. Domen överklagades och på onsdagen inleddes hovrättsförhandlingen.Foto: Paul Wennerholm / TT

Hamid Noury dömdes i tingsrätten mot sitt nekande för grovt folkrättsbrott och mord i samband med massavrättningar av politiska fångar i Iran 1988. Domen har överklagats av både försvaret, som vill få Noury frikänd, och åklagarsidan, som vill att han döms på flera punkter.

När rättegången på onsdagen inleddes i Attunda tingsrätt, dit den flyttats från Svea hovrätt, fick Noury till slut visas ut ur salen sedan han vägrat sluta prata.

Annons

Efter att ha kysst koranen och lagt huvudet mot boken började han gestikulera och krävde att få ordet.

– Jag har utsatts för tortyrliknande behandling, sade Noury och pekade på den långa tid han suttit isolerad, att han inte fått glasögon med rätt styrka och inte får ha kontakt med sin familj.

Han deklarerade vidare att han vägrar delta i det han kallade en "skenrättegång" om inte rätten lovade att tillgodose hans krav.

Isolerad i tre år

Thomas Bodström, Nourys försvarare i hovrätten, konstaterar att hans klient har hållits isolerad i tre år, och att den långa häktningstiden är att likställa med tortyr.

– Det ligger faktiskt i linje med vad han säger och är jämförbart med tortyr, säger Bodström och pekar på att Sverige fått kritik av FN för långa häktestider i isolering.

Hovrätten avslog i december försvarets begäran om att få åtalet avvisat med hänvisning till att svensk domstol saknar behörighet att åtala Noury. Försvaret har enligt Bodström överklagat beslutet till Högsta domstolen.

– Vi har överklagat det, men det kommer att tas upp efter hovrättens dom. Jag tror att det finns stora chanser att Högsta domstolen ändrar det, säger han och tillägger:

– Jag tror att Sverige skulle tycka att det var väldigt märkligt om Iran höll en rättegång mot en svensk för vad han eventuellt har gjort sig skyldig till mot andra svenskar i Sverige för 35 år sedan, där man dessutom inte skulle kunna få bevisning från Sverige.

Frivilligt?

Noury lurades till Sverige under förevändningen att han skulle träffa släktingar, och greps när han landade på Arlanda i november 2019. Thomas Bodström anser därför inte, som tingsrätten, att Noury har kommit till Sverige frivilligt.

– Jag menar att man inte kommer frivilligt om man har blivit lurad, så jag tycker att man ska titta närmare på varför han har kommit till Sverige.

Annons

Enligt Bodström finns mycket som talar för en friande dom i hovrätten. Försvaret, säger han, kommer bland annat att ta sikte på frågan om hur relationen mellan Irans regim och Folkets mujahedin ska definieras och åtalspunkten som gäller mord.

– För att dömas till mord ska man ju aktivt ha varit med och dödat någon. Men trots att domen är på flera hundra sidor så talar man inte om det, utan om allt annat han har gjort – om det nu är han.

Åklagare redogjorde

Sedan 61-åringen förts ut ur salen ägnades den första rättegångsdagen helt åt åklagarsidans sakframställan.

Kammaråklagare Martina Winslow redogjorde inledningsvis för skeendena som ledde fram till konflikten mellan den iranska regimen och motståndsrörelsen Folkets mujahedin, som föranledde massavrättningarna sommaren 1988.

Därefter följde genomgångar av bland annat Irans straffrättsliga system, det internationella folkrättsliga regelverket och kriget mellan Iran och Irak 1980–1988.

Åklagarens sakframställan är tänkt att fortsätta under torsdagen och fredagen. Därefter följer framställningar av målsägandebiträden följt av försvaret. Hovrättsförhandlingen är planerad att pågå till hösten 2023.

Fakta: Ett historiskt stort mål

Målet mot 61-årige Hamid Noury, som i tingsrätten dömdes till livstids fängelse för delaktighet i massavrättningar i Iran 1988, är ett av de största i sitt slag i Sverige.

Bland de som avrättades fanns i huvudsak anhängare av motståndsrörelsen Folkets mujahedin, men även andra vänsteroppositionella.

Hamid Noury har enligt domen, i egenskap av åklagarbiträde, bland annat valt ut vilka fångar som skulle ställas inför en kommitté som beslutade om vilka som skulle avrättas. Han har även läst upp namn på fångar som skulle avrättas och eskorterat dem till avrättningsrummet där han "vid något/några tillfällen" själv deltagit i avrättningarna.

Brottsrubriceringarna är grovt folkrättsbrott och mord begångna i Iran.

Den första åtalspunkten gäller gärningar riktade mot anhängare av Folkets mujahedin. Den andra gäller gärningar riktade mot anhängare av andra vänstergrupper.

Under 92 rättegångsdagar från den 10 augusti 2021 fram till i maj 2022 hördes sammanlagt cirka 70 målsägare och vittnen från olika delar av världen.

Eftersom målet baseras på den iranska statens avrättningar av personer kopplade till den politiska organisationen Folkets mujahedin, som befann sig i väpnad strid med den iranska staten när brotten begicks, så räknas personer som satt som politiska fångar utan koppling till Folkets mujahedin som vittnen och inte målsägare.

Detta trots att samtliga vittnar om att de utsatts för liknande behandling, av åklagarna jämställd med tortyr.

Noury har hela tiden nekat till brott.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons