Annons
Nyheter

”Räkna med bakslag för kronan”

En bunt dollar- eller eurosedlar i julklapp hade varit bra, tycker Jesper Fjärstedt, valutaanalytiker på Danske Bank.
Han räknar med nya bakslag för den svenska kronan 2024 – särskilt om det blir global recession.
Men experterna är oeniga om kronans framtid.
Ekonomi • Publicerad 25 december 2023

Här saknas innehåll

– Vet man att man ska ut och resa till sommaren kanske man ska köpa sin resevaluta redan nu. Generellt tycker jag att det vi har nu är bra nivåer för köp av euro och dollar på 6-12 månaders sikt, säger Jesper Fjärstedt.

– Det är det vi rekommenderar våra importörer att göra, så det kan jag stå för, tillägger han.

Annons

Enligt Fjärstedt kan kronan ha haft sin toppnivå redan nu i december, för att försvagas framöver.

– Det kanske inte blir så mycket mer än så.

Men kollegan Karl Steiner på SEB håller inte med. Han tror att svenska hushåll kan se fram emot en betydligt starkare krona till reskassan 2024 – kanske redan på skidresan i vår eller till resan ut i världen i sommar.

Trycket på Riksbanken att strama åt och hålla räntan på en hög nivå minskar också om kronan stärks.

– Det är väl främst hushåll – privatpersoner – som det är bättre för om vi får en stark krona, säger han.

En bunt eurosedlar hade varit en bra julklapp, tycker Danske Banks valutaanalytiker Jesper Fjärstedt. Arkivbild
En bunt eurosedlar hade varit en bra julklapp, tycker Danske Banks valutaanalytiker Jesper Fjärstedt. ArkivbildFoto: Stefan Gustavsson / SvD / TT

Steiner har dock flera brasklappar i sin kronanalys. Blir det en ekonomisk hårdlandning efter räntechocken 2022–2023 i stället för den mjuklandning som nu väntas kan kronan ta stryk igen.

Dessutom betonar han att det är extra svårt att göra prognoser på valutakurser när ekonomin och räntorna befinner sig mitt i en brytpunkt samtidigt som geopolitiken är osäkrare än på länge.

– Det är många olika potentiella faktorer som påverkar en valutakurs. Men det går inte att göra ett snitt av dem. Då kan du bli som statistikern som med en fot i ett isbad och den andra i kokande vatten säger att det i snitt är ganska bra, säger Steiner.

Faktorer som brukar lyftas fram bland analytiker är ränteskillnader mellan Riksbanken och andra centralbanker, men även riskaptiten bland investerare. Svenska tillväxtutsikter, förtroendet för Riksbanken och hur räntekänsliga hushåll och företag är ingår också i analysen.

Det som är svårast att veta nu är hur riskaptiten ser ut i vår, enligt Steiner.

Annons

Fast Steiners huvudscenario är – till skillnad från vad Fjärstedt ser framför sig – att kronan fortsätter stärkas nästa år. SEB-prognosen för december 2024 ligger på 11:05 kronor per euro och 9:69 kronor per dollar. Jämfört med dagens kurser är det ett par procent upp mot euron och hela 7 procent upp mot dollarn.

I Danske Banks prognos pekar det dock nedåt – mot 11:50 kronor för en euro och en dollar strax över 11 kronor i sommar, enligt Fjärstedt.

Kronans lyft sedan det historiska bottennappet på 12 kronor per euro i september har varit markant. Det sammanfaller med en trend nedåt för marknadsräntor och tydliga börslyft runt om i världen.

Räntetrenden dämpar krisen för högt belånade svenska fastighetsbolag och späder på riskaptiten, vilket gynnar en räntekänslig valuta som kronan.

Fakta

Lägre inflation har stärkt kronan

Den senaste tidens förstärkning av kronan hänger samman med lägre marknadsräntor.

Trycket nedåt på marknadsräntorna bottnar i sin tur i en oväntat snabb nedgång för inflationstrycket i hela västvärlden och att ledande centralbanker i västvärlden – som USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) – därmed har signalerat att det antagligen inte behövs mer höjningar av styrräntorna nu för att bekämpa den ovanligt höga inflationen.

Riksbanken har tagit rygg på kollegorna i Frankfurt och Washington efter den rekordsnabba höjningen från 0 till 4 procent i styrränta på lite drygt 16 månader. Dessutom har Riksbanken beslutat att använda en fjärdedel av valutareserven för att köpa kronor – för att säkra valutavinster som har gjorts under inflations- och räntechocken.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons