Putin: Vi har vapen för att attackera Europa

Hotet från USA och väst skapar en ”reell risk” för kärnvapenkrig, hävdar Putin i sitt linjetal och betonar att landets kärnvapen står redo att användas vid behov.

Det var väst som provocerade fram Rysslands invasion av Ukraina, hävdar presidenten än en gång och lyfter Frankrikes president Emmanuel Macrons utspel nyligen om att skicka markstyrkor från Nato till Ukraina.

– Konsekvenserna för ett sådant intrång kommer att bli tragiska. De ska veta att vi också har vapen som kan attackera europeisk mark, säger han.

Putin hävdar att ryska soldater för närvarande avancerar i ett antal områden i Ukraina. Han uppger vidare att majoriteten av ryssarna stöttar den "militära specialoperationen". Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Putin vägrat kalla kriget för ett krig.

Linjetalet, som inleddes strax efter klockan 10 svensk tid, sker vid en avgörande tidpunkt i rysk politik. Om två veckor tros Putin väljas om för ytterligare en mandatperiod i ett presidentval som bedömare kallar en charad.

Imorgon begravs samtidigt regimkritikern Aleksej Navalnyj, allmänt kallad Putins värsta fiende, vars död Navalnyjs anhöriga och en rad ledare i väst anklagat den ryska presidenten för att ligga bakom. Putin har fortfarande inte kommenterat dödsfallet.

Omvärlden lyssnar också spänt efter utspel om den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, som under onsdagen bad om ryskt "beskydd" mot Moldavien. Internationella analytiker har vädrat oro för att Moskva planerar att annektera regionen.

Fjolårets linjetal varade i drygt en timme och handlade övervägande om Ukraina och ”hotet från väst”. Stora delar av årets tal fokuserar dock på inhemsk politik, ekonomin och sociala åtgärder. Bland annat utlovar Putin kraftigt ökade satsningar på landets skolsystem.

Bedömare menar att presidenten är nödgad att prata om inhemska frågor på grund av presidentvalet 17 mars – ett val där sanna oppositionella krafter dock förbjudits att ställa upp.

Talet direktsänds på gigantiska tv-skärmar i huvudstaden och på biografer i 17 ryska städer. Runt tusen personer har bjudits in för att följa talet på plats i Moskva. Bland dem finns ett fåtal västerländska journalister, som dock får följa sändningen från ett annat rum i byggnaden.Västvärlden försöker att förgöra Ryssland som outtröttligt slåss för sin suveränitet. Det är återigen budskapet när presidenten håller sitt årliga tal till nationen.

”Hotet från USA och väst” skapar en reell risk för kärnvapenkrig, hävdar Putin och framhäver att landets kärnvapen står redo att användas. Han lyfter Frankrikes president Emmanuel Macrons utspel nyligen om att skicka markstyrkor från Nato till Ukraina.

– Konsekvenserna för ett sådant intrång kommer att bli tragiska. De ska veta att vi också har vapen som kan attackera europeisk mark, säger han och fortsätter:

– Förstår de inte att det är risk för en kärnvapenkonflikt?

Putin hävdar att ryska soldater för närvarande avancerar i ett antal områden i Ukraina. Han påstår vidare att majoriteten av ryssarna stöttar den ”militära specialoperationen”. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har Putin vägrat kalla kriget för ett krig.

Linjetalet, som inleddes strax efter klockan 10 svensk tid, hålls vid en avgörande tidpunkt i rysk politik. Om två veckor väntas Putin väljas om för ytterligare en mandatperiod i ett presidentval som internationella bedömare kallar en charad.

Imorgon begravs samtidigt regimkritikern Aleksej Navalnyj, allmänt kallad Putins värsta fiende, vars död Navalnyjs anhöriga och en rad ledare i väst anklagat den ryska regimen för att ligga bakom. Putin har fortfarande inte kommenterat dödsfallet.

Under talet lyssnar omvärlden också spänt efter utspel om den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien, som under onsdagen bad om ryskt ”beskydd” mot Moldavien. Analytiker har vädrat oro för att Moskva planerar att annektera regionen.

Stora delar av årets tal fokuserar dock på inrikespolitik, ekonomin och sociala åtgärder. Bland annat utlovar Putin kraftigt ökade satsningar på landets skolsystem och poängterar att ryska familjer måste skaffa fler barn.

Bedömare menar att presidenten är nödgad att prata om inhemska frågor på grund av presidentvalet 17 mars – ett val där sanna oppositionella krafter dock förbjudits att ställa upp.

Talet direktsänds på gigantiska tv-skärmar i huvudstaden och på biografer i 17 ryska städer. Runt tusen personer har bjudits in för att följa talet på plats i Moskva. Bland dem finns ett fåtal västerländska journalister, som dock får följa sändningen från ett annat rum i byggnaden.