Populister – här för att stanna

– Jag tror att vi får räkna med att de blir ett permanent inslag, en typ av partier som finns och förekommer, säger experten på fenomenet Anna-Lena Lodenius.

I land efter land har etableringen också följts av att regeringarna börjat flirta med frustrerade väljargrupper.

Att det inte är fakta som driver invandrarfientligheten utan känslor – och politiker som utnyttjar dem, är en allmän slutsats bland bedömare.

– Detta är den europeiska versionen av tepartyrörelsen, en mycket reaktionär rörelses svar på krisen, säger en av dem, Fabrice Pothier, chef för tankesmedjan Carnegie Europe, till Reuters.

Pothier anser att tankesmedjorna missade städet. Förväntningen var att de senaste årens finanskris skulle föda krav på bättre sociala skyddsnät och därmed en tydlig vänstervåg i europeisk politik.

Det blev precis tvärtom. Europeisk socialdemokrati har lidit svåra nederlag. Krisen genererade i stället en nästan perfekt grogrund för radikalt nationalistiska, främlingsfientliga och rasistiska underströmmar. Under det senaste decenniet har de strömmarna blivit till partier.

I söndags sällade sig Sverige till den förkrossande majoritet av Europas länder som har ett etablerat främlingsfientligt parti i sitt parlament – med den skillnaden att Sverigedemokraterna är ett av få med rötter i nazism. En europeisk följd har blivit en tydligare länk mellan inhemska samhällsproblem kring integration och invandring och ländernas utrikespolitik.

Detta kommer att få grundläggande följder för Europa, anser Pothier.

– Europa håller på att omdefiniera sig självt – men går vilse i sina egna motsättningar, hävdar han.