GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Polisen: Vi är väl rustade för skolattacker

Polisen är väl rustad för att hantera larm om dödligt våld i skolan – och har gjort det flera gånger 2021. Fokus bör i stället ligga på förebyggande arbete, menar Magnus Sjöberg på Noa.
Utbildning • Publicerad 7 oktober 2021
Magnus Sjöberg är chef för nationellt taktiskt råd vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa). Arkivbild.
Magnus Sjöberg är chef för nationellt taktiskt råd vid polisens Nationella operativa avdelning (Noa). Arkivbild.
Foto: Claudio Bresciani/TT

För omkring tio år sedan bytte polisen taktik för hur man tar sig an larm om pågående dödligt våld (pdv).

– Historiskt har det funnits en mer avvaktande attityd till den här typen av våldsbrott, att förhandla eller på annat sätt bilda sig en bättre uppfattning. Nu har poliskårer världen över övergått till att man måste fram till hotet, även om det innebär uppenbara risker, säger Magnus Sjöberg, chef för nationellt taktiskt råd vid Nationella operativa avdelningen (Noa).

Larm om pdv ska alltid hanteras på samma sätt, oavsett om det rör sig om en händelse inom skolmiljön eller någon annanstans.

Rädda liv

– Det handlar om att gå rakt på hotet och rädda liv genom att konfrontera gärningsmannen eller gärningsmännen. Man ska hindra att fler angrips, få stopp på själva angreppet och se till att de som skadats inte förblöder.

Polisens agerande vid skolattacken i Trollhättan 2015 är ett exempel på den mer offensiva taktiken. Vid det tillfället sköts gärningsmannen av polis bara minuter efter larmet, då han gick emot poliserna med höjt vapen trots order om att stanna.

– Det finns flera exempel sedan dess. Exempelvis situationerna i Varberg, Eslöv och Nässjö, och Vetlanda, även om just det inte var kopplat till skolan, säger Magnus Sjöberg.

Med Varberg, Eslöv och Nässjö avses tillfällen under 2021 då polisen ryckt ut på larm om pågående dödligt våld i skolan. Ingen person har dött och alla misstänkta har kunnat gripas kort efter händelserna. Huruvida den typen av händelser inom skolan har blivit vanligare i Sverige kan han inte svara på.

– Men vi observerar att det händer med viss regelbundenhet.

Svensk polis är dock väl rustad för detta, menar han.

– Vi är så pass långt fram i utbildningarna kring de taktiska koncepten att vår personal är förberedda på en sådan situation.

Fokus på förebyggande

I stället vill han skifta fokus mot det förebyggande arbetet.

– Vi behöver göra mer för att kunna upptäcka och förhindra att någon agerar med vapen i en skola. Då handlar det om samhällsaktörerna skolan, vården/psykiatrin, polisen och socialtjänsten.

– Är det exempelvis så att skolan fångar upp om en elev uttrycker hat på sociala medier och säger sig vilja skada? För det behöver den göra.

Enligt honom krävs det ökad medvetenhet om detta, möjligtvis även lagändringar.

– I diskussion mellan polis, skola och socialtjänst fastnar det ofta kring personlig integritet. Man upplever lagstiftningen kring vad som får delas som otydlig, och det blir en tveksamhet kring att prata med polisen.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.