Planet exploderade – alla döda

Trots att vrakspillror återfunnits både öster och väster om Kebnekaisemassivet stod polisen på lördagen länge fast vid att man ännu sökte överlevande efter den norska flygkraschen. Det hade då konstaterats att det militära Herculesplanet gått in i bergssidan på sydtoppen och att det bara fanns spillror kvar.

– Det är så enkelt att vi ger inte upp och vi kan inte ge upp förrän vi med åtminstone 99 procents säkerhet kan säga att nu finns det ingen chans längre, sade Börje Öhman, informationsansvarig för polisen i Norrbotten, på plats i Nikkaluokta.

Hundar fann kroppsdelar

Inte många timmar senare meddelade Börje Öhman på en snabbinkallad presskonferens att sökandet var över. Ett stort antal kroppsdelar hade då hittats och allt hopp om att finna någon vid liv var borta. Beslutet hade tagits i samråd med norska myndigheter.

– Det är med stor sorg vi tagit emot det här beskedet att fem av våra kolleger har omkommit, sade Mikael Nordmark, chef för Lapplands jägaregruppen, som ansvarat för det svenska militära stödet till räddningsinsatsen.

På presskonferensen meddelade man också att planet med största sannolikhet exploderat vid kraschen. Enligt uppgifter från Statens haverikommission är det vad som händer när ett så stort plan flyger in i en bergvägg.

Kraschen utlöste en lavin och det var i lavinområdet, där ett stort räddningspådrag varit igång under hela dagen, som fynden av kroppsdelar gjordes med hjälp av hundar.

Kroppsdelarna skulle transporteras till Kiruna under kvällen. De kommer sedan att identifieras i samarbete mellan polisen och rättsmedicinalverket i Umeå, sade Börje Öhman.

Besked kan dröja

Statens haverikommission har påbörjat arbetet med kartläggningen av haveriplatsen.

– Det här är säkert den svåraste haveriplatsundersökningen som Statens haverikommissionen varit med om, sade Agne Widholm, kommissionens utredningsledare.

Enligt Widholm finns det två scenarier för det fortsatta arbetet:

– Det ena är att vi har alla data – svarta lådorna som det kallas. Då kanske vi inte har något större behov av haveriplatsen. Det andra är att vi har sparsamt med data och då måste vi dokumentera platsen väldigt noga. Då kanske vi inte kan börja jobba effektivt förrän i maj, när snön har smält.

Att hitta svarta lådorna kan bli svårt.

– Förhoppningen finns, men just nu ser det tyvärr lite mörkt ut. Vad jag förstår så är det sådana förhållanden att på den här sidan av sydtoppen så är inte all snö borta till sommaren. Dessutom finns det mesta på en glaciär som ligger året om.