Parasiten nytt hot mot Vattensverige

När parasitlarmet gick den 26 november var det få som anade konsekvenserna. Snart fungerade en tredjedel av Östersundsborna som värddjur för Cryptosporidierna. De magsjuka bajsade miljardtals nya parasiter via avloppet rakt ut i Storsjön. Där hämtas också dricksvattnet.

När parasitsmittan härjade som värst innehöll varje liter avloppsvatten 2 100 parasiter och det hade inte varit tillrådligt att ens bada på sina håll i Storsjön.

Vattenexperter från när och fjärran strömmade till Östersund. För dem blev parasitutbrottet ett brutalt uppvaknande.

– Jag ser det som en bra väckarklocka. Sverige har länge haft fokus på miljöeffekter, men till en del tappat bort de mikrobiologiska hälsoriskerna. Sårbarhetsaspekten är central, säger Thor Axel Stentröm, chefsmikrobiolog på Smittskyddsinstitutet (SMI).

Elva procent av de prover som SMI tagit i landets fem största ytvattentäkter åren 2003 till 2008 visade sig innehålla Cryptosporidier. Hälften av Sveriges dricksvatten tas från ytvattentäkter.

– Syftet med genomgången var att informera om att parasiter finns, jag tror att många inte har tillräcklig kunskap, säger Anette Hansen, expert på SMI. Hon tycker inte att det finns anledning till oro, så länge kontrollen på vattenverken fungerar.

Experterna är överens om att mikroorganismer som parasiter, virus och bakterier är det nya stora hotet mot vårt dricksvatten. I takt med att klimatförändringarna leder till ökad nederbörd och fler översvämningar.

– Vi tror att det här är något som kommer att öka. På sätt och vis var det tur i oturen att det hände nu så att vi alla kan sätta i gång att arbeta med det, säger Gullvy Hedenberg, dricksvattenexpert på branschorganisationen Svenskt Vatten.

Och arbetats har det.

För trots att Östersund har ett reningsverk som uppfyller de senaste kraven tog det ändå inte död på parasiterna.

– Cryptosporidier är väldigt, väldigt motståndskraftiga och nästan helt klorresistenta. Överlevnaden i ytvatten är flera månader, berättar Thor Axel Stenström.

Svenskt Vatten, Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet har arbetat fram nya rekommendationer om vilka reningsmetoder som bör kombineras och att reningen ska ske i fler steg än tidigare. Där finns även nya regler för vattenskyddsområden.

– Till exempel bör det inte finnas betande djur inom ett vattenskyddsområde, säger Gullvy Hedenberg.

Analysmetoderna har också förändrats och Livsmedelsverkets vattenkatastrofgrupp arbetar på att ta fram riktlinjer för tillåtna nivåer av parasiter i vatten.

I veckan kan Östersundsborna börja dricka direkt ur kranen igen, konstaterar kommunens miljöchef Jari Hiltula lättat.

– Vi har lärt oss mycket, även om vi gärna hade velat vara utan det som hänt. Men nu har vi tagit smällen.