Oväntat beröm för Grekland

Om allt går som planerat kan landet kvittera ut stora delar av sitt andra stödpaket nästa vecka.

Precis innan EU-ledarna inledde sitt toppmöte i Bryssel på torsdagen meddelade euroländernas finansministrar att de i princip gett klartecken för bankstöd på upp till 70 miljarder euro. Stödet behövs för att Grekland ska kunna genomföra ett avtal om skuldlättnad med privata långivare, som i sin tur är en viktig del i räddningsförsöken av den konkursmässiga grekiska ekonomin.

Uppemot 110 miljarder euro ska då i ett slag kapas från det grekiska skuldberget. I utbyte erbjuds bankerna kontanter, kapitaltillskott och hjälp att hantera den kassabrist som kan uppstå när plötsligt de grekiska obligationerna inte längre går att använda som säkerhet för lån.

Positiva toner

Enligt Jean-Claude Juncker, ordförande för euroländernas finansministrar, återstår nu bara ett fåtal beslut innan det grekiska parlamentet och regeringen har levererat allt som euroländerna krävt.

Det är ovanligt positiva tongångar när det gäller Grekland, som de senaste dagarna har avverkat en rad beslut om smärtsamma nedskärningar.

Slutligt grönt ljus

EU, ECB och IMF – den så kallade trojkan – ska inom de närmaste dagarna gå igenom de nystiftade lagarna och därefter fatta slutligt beslut om ytterligare stöd.

Euroländernas finansministrar planerar en telefonkonferens den 9 mars, då de förmodligen kan trycka på betalknappen. Men för att det ska bli aktuellt måste det först vara helt klart att tillräckligt många privata långivare går med på skuldlättnad.

Krisen i Grekland är långt i från över och det stora testet blir om åtgärderna genomförs, vilket har varit den ömma punkten tidigare. EU försöker nu på olika sätt att få kontroll över Aten och har placerat folk i departement och myndigheter för att se till att reformerna blir av.

Tillväxt

För EU-ledarna blev toppmötet en andhämtningspaus i det intensiva krisarbetet som pågått de senaste åren. Huvudpunkt på dagordningen var diskussioner om tillväxt. Hur jobb ska skapas, hur forskning och innovationer ska få ett lyft och hur kampen mot klimatförändringen ska ge EU ett positivt försprång.

I samband med toppmötet fick EU:s permanente ordförande Herman Van Rompuy förnyat förtroende i två och ett halvt år till. Dessutom valdes han till ordförande för euroledarnas särskilda toppmöten.