GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

"Nojiga" unga dödar hellre först än dödas

De kriminella nätverken i Stockholm har blivit fler, men det är inte det som lett till en ökad våldsnivå.
Snarare har de redan våldsamma blivit våldsammare, enligt polisen.
Brott • Publicerad 12 oktober 2021
Skotthål i en fönsterruta i en beskjuten restaurang. Arkivbild.
Skotthål i en fönsterruta i en beskjuten restaurang. Arkivbild.
Foto: Johan Nilsson/TT

– Vi har drogpåverkade, nojiga och livrädda ungar som hellre skjuter först än blir skjutna, säger Anna Rise, chef för underrättelseenheten i polisregion Stockholm.

Senast polisen gjorde en kartläggning av kriminella nätverk i region Stockholm var 2019. Då kunde 50 olika kriminella nätverk identifieras. Nu presenteras en ny kartläggning där de kriminella nätverken ökat till 52. Storleken på nätverken varierar, men det vanligaste är runt 20 personer. Sammanlagt har ungefär 1 500 personer identifierats.

De flesta, två tredjedelar, är så kallade lokala kriminella nätverk.

– De har sin bas i ett geografiskt område och har störst våldskapital, oftast. Medelåldern är lägre och flera av de här nätverken består av personer som vuxit upp tillsammans eller är släkt med varandra, säger Anna Rise.

– Det är mycket narkotikaförsäljning och man utövar ett stort inflytande där man verkar, allt från att man skrämmer och hotar boende och näringsidkare till att man rekryterar unga och utsätter tredje man för fara vid konflikter mellan och inom nätverken, fortsätter hon.

Affärer går fel

Andra typer av nätverk är extremismnätverk, självmarkerande grupper (som mc-gäng) eller nätverk som kan kopplas till risksupportermiljön. En annan typ av nätverk som blivit alltmer framträdande sedan förra kartläggningen är sådana som kretsar kring det polisen kallar tongivande kriminella aktörer.

– Det är en annan typ av nätverk där man ägnar sig åt mer avancerad brottslighet. Narkotika går som en röd tråd igenom alla nätverken, men hos de mer tongivande kriminella aktörerna är det på en mer avancerad nivå. Det är inte på gatunivå utan rör sig mer om import av narkotika men också att man har ett ben i ekonomisk brottslighet, säger Anna Rise.

Drygt hälften av alla nätverk bedöms ha ett högt eller mycket högt våldskapital. Nästan alla har varit indragna i långvariga konflikter.

– Det är kopplat väldigt mycket till narkotikabrottslighet, det kan vara affärer som gått fel, överenskommelser som bryts, territorium som överträds. Sedan kan det även vara konflikter över tjejer eller vad som helst, säger Anna Rise.

"Ett samhällshot"

Polisen gör dock inte bedömningen att det är fler som har blivit våldsamma utan att de redan våldsamma har blivit våldsammare.

– De här ungdomarna är oerhört nojiga och det är något som vi ser med den ökade våldsanvändningen, en normförändring.Tidigare tog man till en kniv eller använde vapen som skrämselkapital, nu går man in och skjuter.

Det rapporteras ofta om att nätverken använder sig av mycket unga personer – barn – som rekryteras för att utföra allvarliga brott. Ungefär hälften av nätverken i rapporten bedöms agera på det här sättet och enligt polisen är det "ett av de största samhällshot som kriminella nätverken för med sig på lång sikt".

– De vet vad vi har för lagliga förutsättningar, så då använder man unga för att springa deras ärenden. Det är ett effektivt sätt för att inte åka dit själv.

Fakta: Kriminella nätverk i Stockholm

Så många kriminella nätverk har polisen identifierat i Stockholm de senaste kartläggningarna:

2020: 52

2019: 50

2017: 46

2015: 39

Att nätverken blivit fler från år till år handlar inte om att kriminaliteten i regionen har ökat utan bedöms ha att göra med hur de olika aktörerna valt att organisera sig, samt hur underrättelseverksamheten väljer att kartlägga och definiera nätverken.

Källa: Polismyndigheten

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.