Lundintoppar åtalas för folkrättsbrott i Sudan

Lundin Oils verksamhet i Sudan inleddes redan 1991. I landet pågick sedan längre tid ett inbördeskrig, som med tiden också kom att handla om kontroll över oljeområden i södra Sudan. Det är i den konflikten som de grova folkrättsbrotten misstänks ha begåtts.

Enligt åklagaren inleddes brotten efter det att Lundin Oil hittade olja i ett område kallat Block 5A i södra Sudan 1999. I samband med fyndigheterna inledde landets militär en offensiv med en allierad milisgrupp för att ta kontroll i området och skapa förutsättningar för bolagets oljeprospektering.

Offensiven stod i strid med ett fredsavtal från 1997, som sade att det var de södra delstaternas militära styrkor, inte den sudanesiska militären, som skulle ansvara för ordning i säkerhet i Block 5A. I samband med offensiven användes krigföring som "enligt svensk rätt utgör folkrättsbrott, grovt brott", enligt ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

Enligt utredningen anföll militären och milisen systematiskt civila, eller i vart fall genomfördes urskillningslösa anfall, säger åklagare Henrik Attorps i pressmeddelandet.

"Till exempel flygbombade man från transportplan, besköt civila från stridshelikoptrar, förde bort och plundrade civila och brände hela byar och skördar så att människor inte hade något att leva av. Följden blev att många civila dödades, skadades och fördrevs från Block 5A", säger han.

Enligt åtalet medverkade Lundin och Schneiter till detta på olika sätt, då de direkt efter offensiven 1999 ändrade syn till att det var den sudanesiska regeringen och militären som skulle ansvara för bolagets säkerhet i området, trots att detta skulle kräva stridigheter för att ta kontroll i området.

"Det som gör detta till brottslig medverkan är att man ställde de här kraven trots att man förstod eller var i vart fall likgiltig inför att militären och milisen krigade på ett sätt som är förbjudet enligt krigets lagar", säger chefsåklagare Krister Petersson i pressmeddelandet.

De båda fortsatte att främja brotten som begicks för att möjliggöra oljeverksamheten fram till mars 2003, genom att bland annat låta bygga vägar i områden som inte kontrollerades av militären, samt informera om att oljeprospektering planerades i sådana områden, enligt åtalet. Detta krävde mer strid för att ta kontroll i de områdena.

Bevisningen består av flera olika delar. En del syftar till att styrka de grova folkrättsbrotten som begåtts av okända personer inom den sudanesiska regeringen, militären och milisen. Den huvudsakliga bevisningen där består av ett stort antal civila som blivit utsatta för anfall, men även vittnen som arbetat och studerat situation i Sudan och träffat flyktingar ska höras, enligt åklagarna.

Även skriftlig rapportering från området, främst från FN och andra internationella organisationer samt från journalister som bevakat området, åberopas.

Övrig bevisning syftar till att styrka att de åtalade medverkat till folkrättsbrotten. Det handlar bland annat om hur organisationen inom bolaget och den interna rapporteringen om situationen i Sudan sett ut samt vilken kommunikation som skett med den sudanesiska regeringen.

– Min klient bestrider ansvar och han är besviken över att polis och åklagare inte kan ta till sig fakta, säger advokat Torgny Wetterberg, som företräder ordförande Ian Lundin i processen.

Han beskriver åtalsbeslutet, efter drygt elva års förundersökning, som "uppseendeväckande felaktigt".

Enligt Wetterberg är det ingen på företaget som gjort något fel under åren med verksamhet i Sudan.

– Tvärtom, under den tid man var där hjälpte man civilbefolkningen i väldigt hög utsträckning, säger Torgny Wetterberg till TT.

Även Schneiter har konsekvent nekat till alla anklagelser under processen. TT har sökt hans försvarare.

I samband med åtalet yrkas också förverkande från Lundin Energy AB om ett belopp av nära 1,4 miljarder kronor, vilket enligt åklagaren motsvarar värdet av den vinst som bolaget gjorde vid försäljningen av verksamheten 2003.