Fortsatt strid i Natofrågan

I sitt tal på Folk och Försvars digitala rikskonferens varnade utrikesminister Ann Linde (S) för att politisk splittring skapar osäkerhet kring Sveriges säkerhetspolitik.

Hon syftade på de borgerliga partiernas och Sverigedemokraternas krav på att ha en Natooption i Sveriges säkerhetspolitik. Dock utan att nämna ordet Natooption.

Linde uppgav redan före jul att det är regeringen som slår fast den säkerhetspolitiska linjen och att en Natooption inte är aktuellt även om en majoritet i riksdagen kräver det.

Linde underströk att säkerhetspolitiken måste vara långsiktig, förutsägbar och präglas av kontinuitet.

– Sverige har därför hittills fattat säkerhetspolitiska beslut i brett samförstånd, säger Linde.

– Att tvärtom, som skedde för en månad sedan i Riksdagen, utan samråd och beredning, söka ändra denna linje riskerar att skapa spekulationer om ytterligare förändringar. Detta ligger inte i Sveriges intresse.

Linde betonade att regeringens och Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast.

En Natooption skulle innebära att regeringen uttalar att ett svenskt Natomedlemskap är ett möjligt alternativ om det säkerhetspolitiska läget förändras. Optionen innebär inte att Sverige nu skulle ansöka om Natomedlemskap.

Moderatledaren Ulf Kristersson tycker att en Natooption är en "helt logiskt följd" av Sveriges samarbeten med Nato och olika Natoländer.

– Det är regeringen som nu skapar osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitiska linje genom att leva kvar med sina fantomsmärtor från neutralitetens tid, säger han.

Enligt Dagens Nyheters/Ipsos senaste mätning är opinionen när det gäller svenskt Nato-medlemskap nu delad i tre jämnstora delar.

35 procent säger nej på frågan om de anser att Sverige bör ansöka om medlemskap, medan 33 procent svarar ja. 32 procent är osäkra.

Andelen motståndare till ett Nato-medlemskap har minskat med 3 procentenheter och andelen positiva ökat lika mycket jämfört med förra mätningen, som gjordes för drygt ett år sedan.

Att många svenskar är positiva till ett Natomedlemskap tycker inte utrikesministern är konstigt med tanke på det nära samarbetet mellan Sverige och Nato.

– Att vi har en positiv syn på Nato, det ser jag inget problematiskt med, tvärtom, säger Linde.

Men att nu gå med i Nato eller uttala en Natooption ser utrikesministern inga fördelar med.

– Nu har vi en fast och trygg linje som ger Sverige säkerhet. Jag ser inga positiva delar med det, säger Linde.

TT: Men om en stor majoritet av svenska folket i framtiden skulle stödja ett Natomedlemskap, kan det påverka Socialdemokraternas inställning?

– Det får vi hantera när vi vet hur framtiden ser ut, säger Linde.

M, C, L och KD är i dag för ett svenskt Natomedlemskap. På frågan om det skulle vara tänkbart för en borgerlig regering att ansöka om ett svenskt Natomedlemskap utan Socialdemokraternas stöd, svarar M-ledaren Ulf Kristersson.

– Ett Natomedlemskap är inget man fattar beslut om snabbt och enkelt. Det ska föregås av en rejäl diskussion i Sverige. Det skulle vara eftersträvansvärd med en mycket bred politisk enighet. Men S har ingen evig vetorätt i den här frågan.

Det finns i dag ingen majoritet i riksdagen för ett svenskt Natomedlemskap. SD är fortfarande emot det, även om partiet står bakom en svensk Natooption.