Larmet: Åkermark försvinner när bebyggelse ökar

Skåne är särskilt drabbat, enligt en ny rapport som Jordbruksverket släpper nästa vecka, rapporterar Sydsvenskan. Nu efterlyser myndigheten en lagskärpning där länsstyrelserna ges rätt att stoppa brott mot miljöbalken.

Enligt den får bostäder och industrier inte byggas på vad som anses vara "brukningsvärd jordbruksmark", såvida bygget inte behövs för samhällsintresse och det inte finns annan mark att tillgå.

Men all åkermark försvinner inte på grund av exploatering. Mellan åren 2016 till 2020 minskade svensk åkerareal med cirka 40 000 hektar – och en del av den – 3 000 hektar försvann på grund av byggnation av hus, vägar och järnväg, uppger Jordbruksverket för TT.

En annan orsak till att jordbruksmarken försvinner är bland annat att man väljer att aldrig bruka marken, vilket medför att den växer igen. Skillnaden är att obebyggd mark går att återställa till åkermark igen – om det skulle behövas.

Förra året bestod 2,6 miljoner hektar av landets yta av åkrar. 16 procent av dessa finns i Skåne – det enda landskapet som också har bördiga så kallade klass 8-10-jordar. Bördigheten beror på att jorden består av unga jordarter med lättillgängliga mineraler och andra näringsämnen.

– Ur ett nationellt perspektiv är jag särskilt orolig för Skåne med stor och tydlig exploatering. När åkermark omvandlas till järnväg, hus eller asfalt är det en irreversibel process. Marken går aldrig att få tillbaka, säger rapportförfattaren John Andersson till tidningen.