Landsmodern går mot ett valnederlag

Norge går till val måndagen den 13 september. De senaste åtta åren har landet styrts av en koalitionsregering ledd av Høyres Erna Solberg. Om man ska lita på opinionsundersökningarna ser det ut som om regeringsskiftet är oundvikligt.

Erna Solberg har lett en minoritetsregering tillsammans med Kristelig Folkeparti och Venstre och har haft Fremskrittspartiet som stödparti i stortinget.

Och när många tror att regeringsfrågan är avgjord riktas i stället blickarna mot de mindre partierna. Fyra partiers framtid kan komma att avgöras av fyra-fyraprocentsspärren in till stortinget, samma mekanism finns i den svenska vallagen.

– Valet kan ändra det norska partilandskapet. Det är två hundraåriga partier – Venstre och Kristlige Folkeparti – som riskerar att hamna under spärren. Det har aldrig hänt tidigare, säger Svein Tuastad.

I senaste valet 2017 fick de två partierna 4,4 respektive 4,2 procent av väljarstödet. Nu visar opinionssiffrorna på att de kan blir sämre siffror för både partierna i år.

– Det är alltid spännande i norsk politik vem som kommer under och vem som kommer över spärren. Men den här gången är det nästan hela spänningen, säger Svein Tuastad.

För samtidigt finns det möjlighet för Miljøpartiet De Grønne (MDG) och Rødt att gå åt andra hållet och ta sig över spärren.

FN:s klimatrapport nyligen har gett MDG en rejäl skjuts i opinionen och Rødts partiledare Bjørnar Moxnes har fört upp det marxistiska partiet på fastare mark. I Kantar/TV2:s mätning i veckan noterades partiet för 7,2 procent av väljarstödet jämfört med valresultatet från 2017 på ynka 2,4 procent.

Norges näste statsminister blir alltså troligen Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre. Men medan stödet för regeringen faller har Støre inte sett motsvarande uppgång i opinionen. I Kantar/TV2:s mätning ligger Arbeiderpartiet nu på 22,6 procent. Skulle det bli valresultatet är det den sämsta noteringen för partiet på nästan hundra år.

Något som förundrar många är utvecklingen som drabbat Senterpartiet. När Erna Solberg tillträdde som statsminister 2013 fick partiet 5,5 procent av rösterna. Men i stark opposition till högerregeringens centraliseringspolitik fick partiet, under ledning av Tryggve Slagsvold Vedum, ett rejält lyft i väljaropinionen. Vid det senaste årsskiftet låg siffrorna på över 20 procent i opinionsundersökningarna. Men på bara några månader har partiet fallit som en sten i mätningarna. Och i den senaste undersökningen från Kantar/TV2 noterades de för 11,5 procent.

Frågan blir nu hur Jonas Gahr Støre ska kunna skapa stöd i stortinget för en kommande regering. Det uttalade målet är en trepartiregeringen tillsammans med Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Men de två partierna är, likt Centern och Vänsterpartiet i Sverige, inbördes oense.

Och med Senterpartiets minskade stöd i väljarkåren kan det komma att krävas ytterligare minst ett stödparti. MDG har nyligen formulerat ett ultimatum att Norge måste sluta exploatera nya oljefyndigheter för att de ska kunna tänka sig stödja en regering. Och Rødts nedtonade marxism kanske inte är den självklara partnern som Støre önskar.

Det kan bli en knivig situation.